Gå till innehållet

Markupplåtelser

Markupplåtelser med Luleå kommun kan göras på flera olika sätt. Vanligen genom upplåtelse av offentlig plats, nyttjanderätt, arrende eller servitut.

Nyttjanderätt betyder att någon annan än fastighetsägaren får använda hela eller del av en fastighet för ett bestämt ändamål. I Luleå kommun finns cirka 850 upplåtelser av mark för nyttjanderätt. Luleå kommun upplåter mark till jordbruks-, bostads-, anläggnings- och lägenhetsarrenden.

Den utarrenderade marken används bland annat till jakt, jordbruk, discgolfbanor, idrottsanläggningar, skotergarage, sommarstugor, upplag, parkeringsplatser med mera.

Upplåtelse av offentlig plats

Om man vill använda offentlig plats någonstans i kommunen för till exempel affischering, handel, trottoarpratare eller en uteservering så måste man söka tillstånd.

För att ta reda på om den aktuella platsen är planlagd som allmän plats kan du gå in i kommunkartan och välja kartlagret Samhälle och gator och där klicka i rutan för Gällande detaljplaner i menyn till höger. Klicka sedan på platsen du undrar över i kartan och öppna pdf:en med plankarta för att se vad platsen är planerad för. Det går givetvis också att kontakta Luleå kommun för besked. Står det i plankartan att platsen är planlagd som allmän plats sker upplåtelse oftast genom upplåtelse av offentlig plats.

Här ansöker du om upplåtelse av offentlig plats

Gå till gällande detaljplaner i kommunkartan Länk till annan webbplats.

Nyttjanderätt och arrenden

Nyttjanderätt betyder att någon annan än fastighetsägaren får använda hela eller en del av en fastighet för ett bestämt ändamål. Den kan vara fullständig eller bara delvis. Vid en partiell (delvis) nyttjanderätt får man endast använda området i ett särskilt avsett syfte och har inte ensam besittning av platsen.

Arrende är en typ av nyttjanderätt som definieras genom att mark upplåts mot betalning och att nyttjanderättshavaren har egen besittning till det upplåtna området. Den som har ett arrende kallas arrendator och den som äger marken benämns jordägare.

Det finns fyra olika typer av arrenden: bostads-, jordbruks-, anläggnings- och lägenhetsarrende. Olika lagar reglerar hur länge de kan gälla och vilket skydd arrendatorn har, så kallat besittningsskydd. Besittningsskydd betyder att arrendatorn kan få en prövning av arrendenämnden om markägaren säger upp avtalet. Har arrendatorn inget besittningsskydd måste hen lämna och återställa marken enligt villkoren i avtalet.

Upplåtelserna sker genom skriftliga avtal mellan kommunen och den enskilda personen eller en juridisk person (exempelvis dödsbo, förening eller företag). Nyttjanderätts- och arrendeavtal får inte överlåtas utan Luleå kommuns skriftliga medgivande. Kontakta mark- och exploateringskontoret för information om hur man får kommunens medgivande om överlåtelse.

Luleå kommun har ett flertal gällande bostadsarrenden sedan en tid tillbaka men upplåter inte mark för nya bostadsarrenden i dagsläget.

För Luleå kommuns bostadsarrenden gäller hembud vilket innebär att arrendatorn ska erbjuda jordägaren (kommunen) att ta tillbaka arrendet mot ersättning innan överlåtelse görs genom köp, byte eller gåva. I det fall arrendatorn ingår ett avtal om köp, byte eller gåva utan att erbjuda kommunen att ta tillbaka arrendet först riskerar arrendatorn att att bli av med arrendet. Kontakta därför alltid Mark- och exploateringskontoret på Luleå kommun innan överlåtelse av ett arrende sker.

Om överlåtelse av arrende görs genom arv, testamente, exekutiv försäljning eller konkurs gäller inte regeln att kommunen ska erbjudas att ta tillbaka arrendet, det vill säga hembud.

Ett jordbruksarrende innebär att mark upplåts mot betalning för jordbruksändamål. Jordbruksarrenden finns som gårdsarrende eller sidoarrende, och olika lagar bestämmer hur länge de kan gälla och vilket skydd arrendatorn har.

Luleå kommun skriver bara sidoarrenden, vilket betyder att avtalen gäller högst ett år i taget och att arrendatorn inte har besittningsskydd.

Anläggningsarrende betyder att mark upplåts för annat än jordbruk och att arrendatorn får behålla eller bygga byggnader för att driva företag. Byggnaderna måste vara viktiga för den verksamhet som bedrivs.

Exempel på vanliga anläggningsarrenden är bensinstationer, teknikbodar och lagerbyggnader.

Om arrendet inte passar som bostads-, jordbruks- eller anläggningsarrende kallas det lägenhetsarrende. Det ger inget besittningsskydd och brukar ha korta avtalstider.

Vanliga exempel på lägenhetsarrende är parkeringsplats utomhus, kajplats och kolonilott.

Servitut

Ett servitut betyder att en fastighet får använda en annan fastighet på ett bestämt sätt, till exempel för utfart, ledning, tillgång till brunn eller rätt att använda väg över annans mark.

Servitut kan bildas genom lantmäteriets handläggning (officialservitut) eller genom ett privat avtal (avtalsservitut). Rätten hör till fastigheten, inte till personen som äger den, gäller oftast tills vidare och kan registreras i fastighetsregistret hos Lantmäteriet så att den följer med fastigheten vid ägarbyte.

 

Har du frågor kring nyttjanderätter, arrenden och servitut ska du kontakta mark- och exploateringskontoret på Luleå kommun.

Kontakt

Sidan uppdaterades den 13 oktober 2025

Till toppen