Samhällsorientering

Kommunen erbjuder samhällsorientering för nyanlända som har en etableringsplan och nyanlända anhöriga som är vuxna och folkbokförda i kommunen.

Nyanlända flyktingar som har en etableringsplan ska delta i kommunens samhällsorientering. Deltagandet är obligatoriskt. Varje nyanländ erbjuds minst 100 timmars samhällsorientering. Den ska påbörjas så snart som möjligt och normalt vara avslutad inom ett år. Nyanlända anhöriginvandrare som har fyllt 18 men inte över 65 år och är folkbokförda i en kommun erbjuds också samhällsorientering.

Det som inte omfattas av samhällsorientering är medborgare i ett EES land eller Schweiz, går i gymnasieskolan, gäststuderande, gästforskare eller arbetskraftsinvandrare.

De som leder samhällsorientering har lämplig pedagogisk utbildning eller erfarenhet och ämneskunskap.

Vad innehåller samhällsorientering?

Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. I samhällsorienteringen ska betydelsen av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna tas upp, likaså den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt samt om hur samhället är organiserat och om praktiskt vardagsliv.

Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion och i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Den ska innehålla följande delar:

Att komma till Sverige

Denna del behandlar invandring, integrations- och etableringsprocessen. Svensk historia. Kultur och högtider i Sverige.

Att bo i Sverige

Denna del behandlar arbetsmarknad, bosättningsmönster, näringslivsstruktur och infrastruktur. Sveriges geografi och befolkning. Bostad och boende: boendeformer, bostadsförmedling, bostadsfinansiering och hemförsäkring m.m. Kommunal service och lokalkännedom, exempelvis de viktigaste kommunala institutionerna, det lokala näringslivet, sopsortering, brandsäkerhet och annat skydd mot olyckor. Det dagliga livet, exempelvis praktiska aspekter på konsumentrollen, allemansrätt och djurskydd.

Att försörja sig och utvecklas i Sverige

Denna del behandla utbildningsmöjligheter, vuxenutbildning och villkor för studerande. Validering av utländsk kompetens. Arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknadsmodellen. Att söka arbete. Att arbeta. Att starta och driva företag. Skatt och deklarationer. Socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen. Fritid, kultur- och föreningsliv..

Individens rättigheter och skyldigheter

Denna del behandlar jämställdhet och individens frihet. Rättigheter för homo-, bi- och transsexuella och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskrimineringslagstiftning och Diskrimineringsombudsmannen. Hjälp och stöd: familjerådgivning, kvinnojourer, och Barnens Rätt I Samhället (BRIS). Barns och ungdomars rättigheter i relation till föräldraansvaret - kamratkretsen, relationer samt fritidsaktiviteter. Religionsfrihet och religiösa samfund.

Att bilda familj och leva med barn i Sverige

Denna del behandlar svensk lagstiftning om äktenskap och samboförhållanden. Att vänta och föda barn. Föräldraförsäkring. Barns rättigheter. Synen på barnuppfostran. Barnhälsovård. Skola, förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet - organisation, arbetssätt, syfte och förväntningar på barnen och föräldrarna.

Att påverka i Sverige

Demokrati i teori och praktik. Hur Sverige styrs - nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Europeiska unionen. Åsiktsbildningen i samhället inklusive politiska partier, massmedier, föreningar och organisationer. Det svenska valsystemet. Grundlagarna. Rättsväsendet.

Att vårda sin hälsa i Sverige

Hälso- och sjukvård i Sverige. Vad är hälsa? Faktorer som påverkar din hälsa. Alkohol, tobak och narkotika. Egenvård. Vart ska man vända sig? Tandvård. Att leva med funktionshinder.

Att åldras i Sverige

Denna del behandlar fysiska och psykiska förändringar när man blir äldre. Aktiviteter och förmåner för äldre. Äldreomsorg. Begravning. Svenska arvsregler.

Sidan uppdaterades den 19 januari 2023