Vedeldning i bostadsområde
Ved räknas som ett förnybart bränsle som har mindre klimatpåverkande utsläpp än fossila bränslen. Samtidigt är tyvärr vedeldning en av de större källorna till hälsofarliga luftföroreningar och därför behöver vi elda på ett sätt som minskar utsläppen och påverkan på människors hälsa. På den här sidan hittar du information om hur du kan förbättra din eldningsteknik och på så vis spara både tid, pengar och utsläpp av hälsofarliga ämnen, något som är bra för både dig och dina grannar i området där du bor.
Precis som vid all annan förbränning bildas det luftföroreningar även vid vedeldning. I vissa bostadsområden, särskilt tätbebyggda områden, är vedeldning en relativt stor källa till utsläpp av miljö- och hälsoskadliga luftföroreningar. När man eldar med ved sker till exempel utsläpp av polycykliska aromatiska kolväten och små partiklar. Små partiklar kan leda till problem i andningsvägarna och hjärt-kärlsystemet och vissa polycykliska aromatiska kolväten, såsom bens(a)pyren, är cancerframkallande. Särskilt känsliga för dessa utsläpp är barn och äldre samt astmatiker och andra människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär.
Större delen av utsläppen från vedeldning beror på att vi eldar på fel sätt. Genom att förbättra sin eldningsteknik och om man har vedpanna som uppvärmningssystem också installera en ackumulatortank kan utsläppsmängderna minska med 60–90 procent beroende på pannans konstruktion och ålder. Även när du eldar i braskamin, öppen spis eller kakelugn kan du radikalt minska dina utsläpp genom att använda rätt eldningsteknik.
Enligt miljöbalkens bestämmelser får röken från vedeldning inte orsaka olägenheter för människors hälsa. Idag bor vi tätt inpå varandra och det är alltid du som eldar som är ansvarig för att röken inte orsakar olägenheter för dina grannar. Tänk också på att det alltid är förbjudet att elda avfall, målat eller impregnerat virke, spånplattor och liknande.
Om du eldar rätt i din braskamin, öppna spis eller kakelugn så kan du minska dina utsläpp, minska risken för soteld och också spara pengar! "Tänd i toppen" är ledorden för den nya smarta eldningstekniken!
Med några få förändringar kan du göra stor skillnad för både miljö och hälsa. Se Naturvårdsverkets film "Tänd i toppen".
Innan du tänder brasan
Om du har eldningsinstruktionerna i en manual eller liknande för din eldstad, se till att följa dessa. I övrigt är det bra att tänka på vilken ved och vilket tändmedel du använder.
Lagom torr ved är en grundförutsättning
Om du har en vedeldad kamin, spis eller ugn är det först och främst viktigt att den eldas med ved och inget annat. Att elda sopor, plast, impregnerat virke och liknande är inte tillåtet eftersom det ger utsläpp av giftiga ämnen. Veden ska vara lagom torr, vilket innebär en fukthalt på 15-20 procent. Det finns fuktmätare att köpa för några hundralappar som man kan använda för att mäta fukthalt i vedträ med. Annars är en bra tumregel att veden bör ha legat utomhus under tak i minst ett halvår och gärna ett år. Under den tiden hinner vedens fukthalt gå ner från runt 50 procent som nyhuggen till runt 15-20 procent.
Ved som tas in för att eldas bör användas inom ett par veckor, annars kan den bli lite väl torr. Ett väldigt torrt vedträ som har en fukthalt under tio procent brinner upp fort och ger därmed lite mindre värme. Dessutom blir utsläppen av föroreningar som sot och kolväten högre när vedträn som är väldigt torra eldas.
Tändmedel
För att få bra fart på elden och minimera utsläppen är det bra att använda tändmedel. Antingen kan du använda braständare som till exempel briketter, block, tändpåsar och annat som går att köpa i affär eller så kan du använda fint huggna vedträn. Undvik helst tidningspapper, det kan fördröja upptändningen och förhindra lufttillförseln. Använd inte tändvätska, främst för att det kan vara väldigt farligt ur brandsäkerhetssynpunkt, men det genererar även mer föroreningar.
Guide till rätt eldningsteknik för minskade utsläpp
1. Stapla veden
När du staplar vedträna är det viktigt att du gör det på ett luftigt sätt. Ett bra sätt att göra det på är att lägga ett par större vedträn underst och sedan att lägga ett par lager till som i en fyrkant. Se till så att vedträna i det översta lagret är lite mindre.
2. Tänd brasan
Placera tändmedel i toppen av brasan, precis under de översta vedträna.
Tänd sedan tändmedlet och låt luckan stå lite öppen tills elden tagit sig i de översta vedträna. Stäng nu luckan, men se till att lufttillförseln fortfarande är god.
Även om det kan ta en liten stund för brasan att ta sig så är vinsterna med att tända i toppen många. Gaserna som förångas från veden förbränns i stället för att spridas som föroreningar i luften, elden brinner jämnare och det blir mer värme per vedträ.
3. Justera lufttillförseln
En av de viktigaste delarna i en god förbränning är att lufttillförseln är tillräcklig och lagom stor i de olika skedena av eldningen. När elden tänds behövs rikligt med luft och då kan du ha luckan lite öppen. När elden tagit sig, stäng luckan men se till så att lufttillförseln fortfarande är god, det vill säga att spjällen är fullt öppna. När elden sedan har kommit igång ordentligt efter några minuter kan du sänka lufttillförseln lite.
Nyckelordet när brasan väl brinner bra är lagom med luft. Undvik för mycket lufttillförsel, eftersom det gör att brasan brinner för kraftigt, vilket dels innebär mer utsläpp och dels större brandrisk. Undvik också för lite lufttillförsel, som gör förbränningen långsam, vilket även det ger högre utsläpp. En lagom lufttillförsel har man när brasan brinner bra med klara gula lågor, som är livliga men inte för kraftfulla.
Brasan behöver alltså som mest luft vid upptändningen och sedan lite mindre eftersom, men se till att inte strypa lufttillförseln för mycket.
4. Fyll på med ved
Om du vill hålla brasan igång efter att veden brunnit upp och det bildats en vacker glödbädd, fyll då på med två-tre vedträn. Lägg gärna vedträna i kors så att de ligger luftigt. När de nyinlagda vedträna tar sig är det bra att spjället är helt öppet för att sedan justera lufttillförseln lite när elden har tagit sig ordentligt.
5. Kolla röken
Om brasan brinner med en klargul låga utan att sota eller imma igen kaminens glas är förbränningen bra. Ett annat sätt att se ifall du eldar på ett bra sätt är att gå ut och titta på röken som kommer ur skorstenen. Om du eldar bra ska röken från skorstenen helst inte synas alls, förutom då det är kallt ute och ofarlig kondens som ser ut som vit rök kan bildas. Om röken är gulaktig, svart eller grå är det dock ett tecken på att det kommer ut mycket luftföroreningar. I så fall kan det vara bra att rådfråga din sotare eller Luleå kommuns energi- och klimatrådgivare vad det kan bero på.
Veden
Om du har en vedeldad panna är det först och främst viktigt att den eldas med ved och inget annat. Att elda sopor, plast, impregnerat virke och liknande är inte tillåtet. Det ger utsläpp av giftiga ämnen och är dessutom olagligt att elda eftersom det klassas som avfall.
Veden ska vara lagom torr, vilket innebär en fukthalt på 15–20 procent. Det finns fuktmätare att köpa för några hundralappar som man kan använda för att mäta fukthalt i vedträ med. Annars är en bra tumregel att veden bör ha legat utomhus under tak i minst ett halvår och gärna ett år. Under den tiden hinner vedens fukthalt reduceras från runt 50 procent som nyhuggen till runt 15–20 procent.
Ved som tas in för att eldas bör användas inom ett par veckor, annars kan den bli lite väl torr. Ett väldigt torrt vedträ som har en fukthalt under tio procent brinner upp fort och ger därmed lite mindre värme. Dessutom blir utsläppen av föroreningar som sot och kolväten högre när vedträn som är väldigt torra eldas.
Tändmedel
För att få bra fart på elden och minimera utsläppen är det bra att använda ett tändmedel. Antingen kan man använda braständare som till exempel briketter, block, tändpåsar och annat som går att köpa i affär eller så så kan man använda fint huggna vedträn.
Undvik helst tidningspapper, det kan fördröja upptändningen och förhindra lufttillförseln. Det kan även bilda sotflagor som smutsar ner.
Använd inte tändvätska, främst för att det kan vara väldigt farligt ur brandsäkerhetssynpunkt, men det genererar även mer föroreningar.
Tänd i toppen
Om du har en äldre vedpanna där vedhögen brinner uppifrån, så ska du stapla vedträna på ett luftigt sätt. Ett bra sätt att göra det på är att lägga ett par större vedträn underst och sedan att lägga ett par lager till som i en fyrkant. Placera sedan tändmedel i toppen av brasan, precis under de översta vedträna och tänd på.
Notera att moderna vedpannor oftast är designade så att de har underförbränning eller omvänd förbränning och brinner nedåt. Luften strömmar då uppifrån och ner i pannan och den nedre delen av vedstapeln brinner. Följ skötselanvisningarna för just din panna.
God lufttillförsel
En grundläggande sak är att se till att lufttillförseln till pannans eldstad är god. Se till att friskluftsintaget i pannrummet inte är tilltäppt. Om draget är dåligt, ta reda på om skorstenen är rätt dimensionerad för din anläggning.
Ett eldningsbeteende som är dåligt i flera avseenden är så kallad pyreldning. Det innebär att brasan eldas lågintensivt under lång tid genom att ha väldigt låg lufttillförsel till pannans eldstad. Att elda på det sättet minskar verkningsgraden och orsakar ofta kraftig tjärbildning och höga utsläpp av skadliga luftföroreningar.
Utsläppen kan vid pyreldning vara 90 procent högre jämfört med eldning vid god lufttillförsel med en panna som är kopplad till en ackumulatortank. Pyreldning ökar dessutom risken akut för sotbrand.
Ackumulatortank
Om du har en ackumulatortank med vatten kopplad till vedpannan behöver du inte elda så ofta. Värmeenergin från vedförbränningen i pannan lagras då i varmvattnet i ackumulatortanken. Ackumulatortanken gör att det oftast bara krävs en eldning per dygn för att pannan ska kunna leverera lagom med värme för fastigheten.
Kontakta Luleå kommuns energi- och klimatrådgivare för tips på vad som är bra att tänka på när man har en vedpanna som uppvärmningssystem i sitt hus.
Välj bara miljögodkänd utrustning och vid installering av vedpanna rekommenderas det att du också installerar möjlighet till ackumulering av värme, en så kallad ackumulatortank. Se till att du får både skriftliga och muntliga anvisningar för både eldning och skötsel av din nya utrustning. Elda endast med bränsle som anordningen är avsedd för
Vid nyinstallation av en eldstad ska anmälan göras till avdelning miljö- och bygg på Luleå kommun.
Att vi idag eldar mycket ved även i tätbebyggt område sker inte utan problem och lokalt kan därför störningarna vara stora. Vid felaktig eldning kan ett stort antal människor i den närmaste omgivningen påverkas. Många vänder sig till Luleå kommun och klagar över att de blir irriterade i luftvägarna, att det luktar illa och att det sprids sot när grannarna eldar.
I hus med fläktstyrd tilluftsventilation är det inte ovanligt att man störs inomhus av grannars eldning, eftersom ventilationen bidrar till att rök sugs in i huset. Stora vedupplag och ljud från motorsåg eller vedkap kan också verka störande.
Det är viktigt att se till att röken från skorstenen stiger snabbt så att den inte riskerar att störa grannarna. För att få rökgaserna att stiga fort bör skorstenen ha lämplig höjd och placering i förhållande till terräng, vegetation, andra byggnader. Temperaturen och hastigheten på rökgaserna måste också vara tillräckligt höga för att få röken att stiga fort.
Där vi bor tätt inpå varandra, t.ex. i grupphusområden med tät villabebyggelse, radhus och kedjehus, eller i storstadsområden där halterna av luftföroreningar redan är höga är uppvärmningssätt som inte ger lokala utsläpp, t.ex. fjärrvärme, att föredra från trivsel, hälso- och miljösynpunkt.
Upplever du obehag av rök från grannens vedeldning ska du i första hand prata med din granne och försöka att gemensamt komma fram till en lösning. Hittar ni inte en väg framåt kan du kontakta miljö- och byggnadsnämnden på Luleå kommun via vår e-tjänst nedan.
E-tjänst - Anmäl klagomål på inom- eller utomhusmiljö
Länk till annan webbplats.
Eller kontakta avdelning miljö och bygg på Luleå kommun via telefon 0920-45 30 00 (växel).
Om olägenhet eller risk för ohälsa uppstår för närboende på grund av utsläpp från vedeldning kan miljö- och byggnadsnämnden begränsa eldningen eller meddela eldningsförbud. Detta oavsett om eldningsanordningen är miljögodkänd eller om miljö- och byggnadsnämnden tidigare godkänt installationen.
Med hänsyn till de hälsorisker som är förknippade med småskalig vedeldning har det bildats en rättspraxis där vedeldning inom tättbebyggda områden som utgångspunkt endast får ske i begränsad omfattning. En riktlinje är att elda som mest två gånger i veckan och då ungefär 3-4 timmar per gång.
För att krav ska kunna ställas måste dock en bedömning göras i varje enskilt fall.
Kontakt och rådgivning
Ansvarig för luftövervakning inom Luleå kommun:
Kristofer Josefsson, miljöingenjör, avd. miljö och bygg
E-post: kristofer.josefsson@lulea.se
Telefon: 0920-453000, växel, val 2
Du kan också höra av dig till energi- och klimatrådgivningen på Luleå kommun.
Sidan uppdaterades den 1 november 2023