Verksamhetsberättelse

Kulturskolans verksamhetsberättelse för läsåret 2018-2019 och 2019 - 2020

Uppdraget

Avsiktsförklaring

Luleå Kulturskola

2017–2020

Kommunfullmäktige har beslutat om ett långsiktigt säkerställande av volym och verksamhet vid Luleå Kulturskola. Beslutet omfattar budget- och planperiod 2017–2020, med möjlighet till förlängning.

Luleå Kulturskola är en strategisk satsning för Luleå kommun. Verksamheten är en spjutspets och inspiratör gällande kulturskoleverksamhet och hållbar utveckling såväl i som utanför länet. Ett långsiktigt säkerställande av verksamheten bidrar till kommunens attraktionskraft och tillväxt.

Luleå Kulturskola verkar för att alla barn och unga i Luleå ska få ta del av och medverka i kulturell och skapande verksamhet. De ges möjlighet att utvecklas som människor samt att utveckla sina uttryckssätt och förmågor i ett livslång lärande.

Luleå Kulturskola erbjuder meningsfulla sammanhang och berikar kulturlivet i Luleå. Detta bidrar till livskvalitet för Luleå kommuns invånare. Kulturskolans verksamheter medverkar till ett öppet kreativt samhälle präglat av tolerans och fördomsfrihet.

Verksamheterna är avgiftsfria och bedrivs i huvudsakligen i skolan under dagtid. Kulturskolans utbud innefattar de estetiska uttrycken musik, dans, drama/teater, bild samt pedagogisk verksamhet i frågor som handlar om kretslopp, natur och resurshushållning.

Kulturskolan är ett komplement och stöd till skolor i frågor som handlar om hållbar utveckling och kretslopp i naturen och samhället. Genom miljöperspektivet får elever möjlighet att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och även att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till globala miljöfrågor.

Luleå Kulturskola samverkar med andra kommunala verksamheter, civilsamhället, kulturaktörer, intresseorganisationer och utbildningsaktörer. Syftet är att synliggöra barn och unga, värna om deras rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet och i arbetet med hållbar utveckling.

Den valbara verksamheten

Alla barn och unga i Luleå erbjuds att delta i Kulturskolans kostnadsfria undervisning. Kulturskolan ger en bra grund och fördjupning inom estetiska uttryck under ledning av lärare med gedigen kompetens. Kulturskolan ger elever möjlighet att medverka i föreställningar, turnéer, lägerverksamhet och utställningar samt tillfälle att samverka med professionella kulturutövare.

Den valbara verksamheten omfattar ämneskurser i de estetiska uttrycken för olika åldersgrupper. Från årskurs 4 och uppåt kan elever välja instrumentala ämneskurser. De som spelar orkesterinstrument erbjuds att delta i orkesterspel.

Lektioner på eftermiddags- och kvällstid sker oftast i Kulturskolans egna lokaler. Lektionstider under skoldagen planeras och förläggs i samråd med skolans rektor utifrån särskild rutin.

Kulturskolan som resurs i olika skolformer

Kulturskolan är en resurs som förstärker den ordinarie undervisningen i alla skolformer och bidrar till måluppfyllelse. Alla barn och unga i Luleå får ta del av och medverka i kulturell verksamhet som planeras i samråd med skolans rektor och lärare. Lärare och elever får ta del av pedagogisk verksamhet i frågor som handlar om kretslopp, natur och resurshushållning.

  • Eleverna får tillsammans med Kulturskolans lärare jobba med kultur och estetik som upplevelse och uttrycksmedel i lärandet.
  • Eleverna får under skoltid uppleva professionella scenkonstarrangemang och Kulturskolans egna föreställningar.
  • Eleverna får ta del av Skapande skola-projekt som samordnas av Kulturskolan. Skapande skola är en satsning från Kulturrådet för att barn ska möta professionella kulturaktörer i undervisningen.
  • Kulturskolan erbjuder elever och lärare att göra exkursioner, studiebesök, delta i tematiska projekt samt ett utomhuspedagogiskt lärande.
  • Kulturskolan erbjuder fortbildning, inspirationsträffar och handledning för skolornas lärare och pedagoger.

Organisation

Kulturskolan hade i utgången av läsåret 2019/2020 42 medarbetare. 39 lärare, varav en musiklärare med karriärbefattning som lektor och tre medarbetare som utgör verksamhetsstöd. Alla samverkar, i kulturskolans olika verksamheter och arbetslag, för att möta och stötta barn och ungdomar i de estetiska uttrycken och i frågor som handlar om hållbar utveckling.

Första januari 2019 bildades Barn och utbildningsförvaltningens Resurscentrum där Elevhälsan, Flerspråkscentrum, Kuratorer och Kulturskolan ingår. Utvecklingsarbete har pågått och pågår för att nå god samverkan i den nya organisationen. Under 2019 påbörjade vi också ett arbete med att anpassa vår verksamhet till en budgetminskning på 5 miljoner.

Kulturskolans pedagoger var sedan tidigare indelade i sex arbetslag. För att anpassa oss till grundskolans nya organisation och efter implementering av hållbarhetsuppdraget i hela verksamheten har vi under läsåret 2019–2020 slagit ihop arbetslagen och bildat fyra nya arbetslag. Tre av dem utifrån grundskolans områdesindelning där också friskolorna ingår i vår verksamhet. I dessa tre arbetslag ingår i huvudsak musiklärare och områdesindelningen tillämpas vid resursfördelning när det gäller valbara ämneskurser på skolorna.

Områdesindelningen är nu Bergnäset/Centrum/Notviken, Örnäset/Hertsön/Björkskatan samt Gammelstad/Sunderbyn/Råneå.

I det fjärde arbetslaget, Drakryttarna, tar pedagogerna emot elevgrupper i Kulturskolans lokaler i de projekt som lämpar sig bäst för det, och åker även ut till skolor med hela kommunen som arbetsområde. I detta arbetslag ingår även Kulturskolans verksamhetsstöd.

Det finns en skolansvarig kulturskolelärare för alla grundskolor och en för var och en av de andra skolformerna. De ansvarar för kontakt med skolans personal, rektor och föräldrar. I vår projektverksamhet arbetar alla lärare över hela kommunen.

På Kulturskolan finns verksamhetschef, ledningsgrupp, verksamhetsstöd, arbetslag, ämneslag och uppdragsansvariga.

Varje arbetslag har en lagledare vars uppgift är att ha det övergripande ansvaret för arbetslagets resursfördelning, områdets utbud, intern och extern information samt

leda lagmöten genom förberedelser, genomförande och efterarbete. Varje arbetslag träffas några gånger per termin samt efter behov. Lagledarna ingår också i Kulturskolans ledningsgrupp.

Pedagogerna är även indelade i ämnesvisa arbetslag som möts några gånger per år. Dessa ingår även i regionala nätverk för fortbildning och samarbeten kring läger m.m. med övriga kulturskolor i Norrbotten.

Kulturskolans egna lokaler, Barnens Kulturhus, är placerat i Kvarteret Midskogs, Bergviken. Där finns arbetsrum för lärare, danssal, dramasal, bildateljé, orkestersal samt olika lektionsrum. Lokalerna är speciellt anpassade för verksamheten med avseende på bland annat fast utrustning, rumsstorlek, akustik, och olika golvtyper som t.ex. speciellt golv med svikt i danssalen.

Möten för samtlig personal på Kulturskolan hålls varje vecka på onsdag eftermiddag. Enligt ett planerat mötesschema varierar mötena mellan arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar, ämneslagsträffar, träffar som rör organisation av evenemang eller andra aktuella arbets- och utvecklingsområden. Information går ut till alla via veckobrev och via en gemensam mapp på OneDrive.

Kulturskolans ledningsgrupp består av lagledare från de fyra arbetslagen, lektor samt ledningsstöd. Ledningsgruppen träffas en gång per vecka och jobbar med utvecklingsarbete och ansvarar för gemensamma verksamhetsfrågor.

Kulturskolans LARS-grupp träffas en gång i månaden för samverkan kring verksamhets- och arbetsmiljöfrågor. Denna grupp utgör också arbetsplatsens krisgrupp och arbetar med SAM- och SBA-frågor.

Två gånger per läsår träffas ledningsgruppen och LARS-gruppen för att dra upp riktlinjer för visions- och strategiarbete gällande verksamhet och rekrytering.

Externt kommuniceras våra verksamheter genom vår hemsida som är riktad till elever, föräldrar och personal på skolorna. Här är det enkelt att hitta skolansvariga eller lärare i olika ämnen.

Ämnen

Musik

Kulturskolans musikundervisning bedrivs i huvudsak dagtid ute på kommunens skolor. Utbudet ser olika ut på varje skola beroende på tillgång på lokaler, resurser m.m. Undervisningen sker oftast kontinuerligt, individuellt eller i mindre grupp. Den kan också ske i längre instrument- och skolprojekt.

Ämneskurserna bidrar till elevernas måluppfyllelse i ämnet musik enligt LGR 11:

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.

I ämnet musik finns följande utbud:

Stråkinstrument

fiol, altfiol, cello, kontrabas

Träblåsinstrument

blockflöjt, tvärflöjt, oboe, klarinett, saxofon

Bleckblåsinstrument

trumpet, valthorn, trombon, tuba, baryton

Tangentinstrument

piano/keyboard, dragspel/ackordion

Stränginstrument

gitarr, elgitarr, elbas

Trumset/slagverk

Sång

Låtskrivning

Spelbygge (ämnesöverskridande)

En viktig del i musikundervisningen är att den ska ge möjligheter till samspel. Kulturskolans breda verksamhet gör att barnen kan välja att spela i orkester samt att delta i flertalet ensembler. En närmare inblick i orkester- och ensembleverksamhet beskrivs i ett annat kapitel i verksamhetsberättelsen.

Bild

Bilden är ett av våra språk som vi använder oss av för att lära, berätta, förstå, känna och fantisera. Vi vill ge inspiration till bildskapande i skolans dagliga verksamhet. Kulturskolans bildverksamhet använder inte fint eller fult, bra eller dåligt utan här får forskandet, lusten och leken styra. Upplevelsen är lika viktig som resultatet och alla ska få synas och vi är alla nyfikna på varandras uttryck.

På bildverkstaden erbjuds fördjupning i bildämnet. Där arbetar vi både med gruppövningar och individuellt skapande och samtalar om andras och egna bilder. Eleverna får själva vara med och planera innehållet, som är brett och består av övningar i olika två- och tredimensionella tekniker och med digitala verktyg.

Dans

Vi skapar meningsskapande sammanhang med dans för barn och vuxna i förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola samt fortbildningar för lärare och pedagoger i Luleå Kommun. Vår dansverksamhet beskrivs närmare under rubriken Elevinflytande. Vi Skapar Rum För Skaparkraft - att möta sig själv och andra i ett konstnärligt sammanhang.

Kulturskolans dansmodell

se/uppleva

tolka/reflektera

utforska/komponera

gestalta/kommunicera

Vi jobbar i förskola och skola under dagtid i samarbete/samverkan med lärarna och på kvällstid med elever i valbara kurser på Kulturskolan. I mötet med dansen vill vi ge alla möjligheten att skapa tillsammans i grupp, växa som individer och bli mer av sig själva.

Drama/teater

Drama- och teaterundervisningen bedrivs på förskolor och skolor, i syfte att utveckla metoder, inspirera till eget skapande och ett kreativt lärande. Genom att arbeta med hela klassen/barngruppen i en gemensam gestaltning vidgas barnens perspektiv och frågeställningarna fördjupas. Vi vill underlätta möjligheten att alla barn får uttrycka sina egna tankar och synliggöra barnens bild av verkligheten med hjälp av fantasin. I en grupp som fungerar på detta plan finns även utrymme för individen att utvecklas. Kopplat till den estetiska verksamheten med barnen handleds personalen, i de fall de är intresserade av en fördjupning i vårt förhållningssätt och ämne. Vi integrerar drama och teater i förskolans och skolans dagliga arbete. Ett dramaprojekt beskrivs närmare under rubriken ”Kulturskolan som resurs”.

Media

Media och digital utveckling går hand i hand, och för dagens unga är sociala medier självklara kanaler för att kommunicera kultur. Kulturskolan har valt att satsa på låtskrivning och musikproduktion digitalt, och på spelbygge, både som projekt i skolklasser och valbar kurs.

Media ingår även som en självklar del i flera av våra föreställningar genom filmade inslag, projiceringar, och att elever kan berika uttrycket i sitt ämne genom att använda media på olika sätt.

För dagens barn och ungdomar, från förskola till gymnasiet, är det digitala berättandet och den digitala kommunikationen en naturlig del av vardagen. Eleverna får möjlighet att använda sig av detta uttryck som en naturlig del i lärandeprocessen.

Kulturskolan är en resurs för pedagoger och elever, och möter alla på den nivå de är. Vi ger dem möjlighet att utvecklas och lära mer om hur de kan nyttja den teknik som de har tillgång till.

Kulturskola för alla (Musikterapi)

Med Särskolans elever jobbar vi upplevelsebaserat och stimulerande utifrån allas egna förutsättningar och funktionsvariationer. Målet är att väcka nyfikenhet, intresse och motivation så att de inspireras till lust, lek och upptäckarglädje. Eleverna får uppleva olika estetiska uttryck som sång och musik, dans och rörelse, berättande och drama, ljus och ljud, färg och form. I vårt arbete följer vi också årstiderna och aktiviteter som ligger nära barnens vardag.

Sångstunderna innehåller för eleverna kända och roliga sånger anpassade efter elevernas förmågor till levande ackompanjemang. Sång och rörelse kan vara ett lekfullt sätt att arbeta med språk och tal, minne och kommunikation, och rytmen kan främja bl.a. koncentration, fokus och tidsuppfattning.

Dramalekarna stärker på ett lekfullt sätt motorik, koordination, kropps- och rumsuppfattning, och med fantasins hjälp gestaltar vi små berättelser och sångtexter. I leken, så väl som i dans och rörelse, övar vi att tolka och följa instruktioner, samt att skilja på fantasi och verklighet.

Orkesterverksamheten bygger på enkla instrument med en ton och en färg att spela efter. Tillsammans bildar det en orkester som undersöker och provar, upplever ljud och toner, spelar och så blir det musik.

Hållbar utveckling

Miljöskolan och dess två pedagoger införlivades i Kulturskolans verksamhet 2017. Då blev hållbar utveckling ett av Kulturskolans uppdrag. Kulturskolan ska vara ett komplement och stöd till skolor i frågor som handlar om hållbar utveckling och kretslopp i naturen och samhället. Vi erbjuder projekt och en rad aktiviteter till alla skolformer. Aktiviteterna görs ofta utomhus i skolans närområde, ibland integrerat med estetiska ämnen.

Miljöbussen

Miljöskolan har i många år använt en avlagd äldre LLT-buss för att transportera elever och barn vid olika exkursioner och studiebesök i närområdet. Bussen som var av hög ålder (1984) var till slut i så dåligt skick att vi började planera för avveckling. Bussen höll inte måttet utifrån kommunens riktlinjer om gällande arbetsmiljö och klimatpåverkan. I januari 2017 äskade vi för inköp av ny buss men fick avslag p.g.a. pågående effektiviseringar. Under våren 2017 gick den gamla bussen sönder men i samband med det skulle LLT skulle göra sig av med några av sina lite nyare bussar och vi fick vi överta en av dessa. Vi har kunnat nyttja den nya bussen fram till våren 2019 då bussen även den började krångla. Trots försök med reparationer och med god hjälp från LLTs verkstad gick bussen inta att reparera.

Verksamheten fortsätter nu utan buss och vår miljöpedagog besöker klasserna som vanligt, men aktiviteter utomhus görs i närområden till skolan. Med buss har vi kunnat erbjuda skolklasser att åka på studiebesök till vattenverket, reningsverket och till andra utflyktsmål i Luleås närhet. Besöken på anläggningarna har kompletterats med film, eftersom barnen inte fått tillträde till vissa delar.

Ett utvecklingsförslag är nu att, ev. tillsammans med pedagogerna på Teknikens hus, att utveckla de filmer som finns för att kunna erbjuda digitala resor/besök på anläggningarna.

Verksamhet

Valbara ämneskurser

I Kulturskolans uppdrag ingår det att erbjuda Luleås barn och unga färdighetsträning och fördjupning i estetiska ämnen. Ämneskurserna ges av pedagoger med spetskompetens på sitt område vilket är en förutsättning för att eleven ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Kurserna utformas utifrån ämnets karaktär, utifrån elevernas bästa och efter elevernas intressen och önskemål.

Kulturskolans lärare arbetar till stor del ambulerande och möter elever, lärare och personal i skolan i huvudsak på dagtid. Detta ger alla elever tillgång till Kulturskolans kurser. Detta ger också eleverna ett sammanhang där de kan använda sina färdigheter och växa i sin dagliga miljö, genom att uppträda på skolans evenemang och att visa sina skolkamrater vad de är bra på. Verksamheten kan se olika ut på olika skolor, på en del skolor jobbar vi kompensatoriskt eller på annat sätt som är bäst för eleverna.

Att uttrycka sig med hjälp av estetiska uttryck är en viktig pusselbit i barns utveckling av identitet och självkänsla. Forskning visar att det också ger glädje, förbättrar skolresultat och ökar elevers välmående.

Vår målsättning är också att så många som möjligt ska delta i någon form av samspel. Att börja spela på skolan leder ofta till ett aktivt deltagande i någon av våra orkestrar eller grupper. För många är det början på ett livslångt intresse och ger möjlighet att träffa andra med samma intressen. I Kulturskolans lokaler samlas och möts elever från hela kommunen och får möjlighet att samverka även utanför ämnesgränserna.

Vi erbjuder kurser inom musik, sång, dans, bildkonst, dataspelsbygge och låtskriveri. På Luleå Kulturskolas hemsida (www.lulea.se/kulturskolan Länk till annan webbplats.) kan man se vilket utbud som erbjuds på respektive skola.

För att säkerställa att alla elever får information besöker kulturskolans lärare elever i åk 4 vid höstterminsstart. Eleverna får instrumentdemonstrationer och information om Kulturskolan och också en broschyr att ta med hem till vårdnadshavare med adress till vår hemsida. Från och med läsåret 20/21 skickas info ut även via lärplattformen till alla vårdnadshavare.

Under senaste läsåret har ansökan till valbara ämneskurser digitaliserats. Det finns fortfarande möjlighet att utanför systemet ta in elever som har skyddad identitet, skyddad adress eller som har vårdnadshavare som inte har möjlighet att fylla i en ansökan för elevens räkning.

Från årskurs fem kan eleverna anmäla intresse för fortsatt fördjupning på valt instrument.

Gruppverksamhet

Orkester och ensemble

Kulturskolan är en viktig mötesplats för elever i vår verksamhet. Många av de som deltar i de valbara ämneskurserna är även med i någon form av ensemble eller orkester. Här kan man möta andra elever med samma intresse, skapa tillsammans, utvecklas och utmanas tillsammans. Vi vet att elever som utövar kultur i grupp oftare fortsätter och utvecklar sina kulturella aktiviteter till en högre nivå. Många hittar också vänner för livet.

Våra olika grupper och ensembler bidrar till Luleås Kulturliv bland annat genom att medverka på kommunens olika evenemang.

Vi samverkar med kulturskolorna i norra regionen och genomför gemensamma lägerverksamheter och föreställningar. Pedagoger samverkar och lära av varandra och samtidigt får eleverna en upplevelse till exempel av att spela i en större orkester, eller sjunga i en större kör, som de inte kan få i sin egen kommun på grund av för få utövande elever.

Stråkorkestrar

Kulturskolan har två stråkorkestrar. Orkestrarna repeterar en gång per vecka och har dessutom extra repetitioner inför konserter eller orkesterresor/turnéer.

Stråkstallet riktar sig till de yngre eleverna som har spelat sitt instrument ca 1–4 år.

Under höstterminen 2018 deltog några av eleverna i Luleå Orkesterförenings stråkkonsert i Luleå och Råneå. Dessutom gjorde orkestern en egen julavslutning.

Vårterminen 2019 deltog orkestern i Områdeskonsert på Stadsöskolan i april. I maj var orkestern värd för Norrbottens Kulturskolors stråkdag, som innehöll både skolkonserter och en offentlig konsert. Dessutom fick alla deltagare en workshop i Street Dance under ledning av Mark Lainio.

Hösten 2019 började läsårets repetitioner i oktober och före jul blev det konsert en uppskattad konsert för släkt och vänner tillsammans med Kulturskolans barnkör. Kvällen avslutades med glöggmingel.

Under våren repeterade vi inför konserter i april och maj samt Stråkdag 28 maj i Arvidsjaur tillsammans med orkestrar från Arvidsjaur, Älvsbyn, Piteå, Boden och Kalix. Inga konserter kunde genomföras på grund av att Kulturskolans verksamhet pausades i slutet av mars.

I Kammarorkestern spelar de äldre eleverna (högstadiet/gymnasiet).

Hösten 2018 inleddes med ett besök av cellisten Andreas Brantelid som spelade för och med eleverna. Han berättade om den konsert som han spelade med Norrbottens Kammarorkester och som eleverna bevistade några dagar senare.

I oktober deltog några av eleverna i Luleå Orkesterförenings stråkkonsert i Luleå och Råneå.

Orkestern anlitades även för att spela på ett bröllop i Domkyrkan samt spelade mingelmusik för personalen på Facebook inför julen.

Våren 2019 fick vi besök av violinisten Brusk Zanganeh inför dennes konsert med Norrbottens Kammarorkester. Orkestern fick höra om hans uppväxt, utbildning och karriär som musiker.

Vårterminen ägnades åt gedigna förberedelser inför konserten med solisten och gästdirigenten Jenny Välitalo, violaprofessor. Jenny Välitalo, som är uppvuxen i Gammelstad, hade även komponerat och arrangerat en del av musiken till konserten. Konserten som arrangerades av Luleå Kammarmusikförening blev mycket välbesökt.

Höstterminen 2019 inleddes med ett besök av den skickliga cellisten Amalie Stahlheim där eleverna fick ta del av hennes tankar om övning och musik som yrke. Två dagar senare fick elever och lärare gå på konsert och höra Amalie spela tillsammans med Norrbottens Kammarorkester.

I december avslutades terminen med en konsert på Vetenskapens hus tillsammans med några av Kulturskolans sångelever och lärarkompband. Orkestern framförde egen repertoar och ackompanjerade några av sångeleverna.

Vårterminen 2020 ägnades till förberedelser för orkesterns resa till Horsens i Danmark 28 april – 5 maj. En gemensam repertoar övades in tillsammans med Horsens Strygerne. Till Kulturskolans dag 19 maj planerades en stor stråkkonsert med nybörjarelever, Stråkstallet och Kammarorkestern i Kulturens hus, lilla salen. Varken resa eller konserter kunde genomföras.

Blåsorkestrar

Vid Luleå Kulturskola finns tre olika blåsorkestrar. Medlemmarna är elever från olika skolor runt om i Luleå kommun och sammanlagt medverkar ca 85 elever. Orkestrarna repeterar var för sig en gång i veckan på kvällstid.

BlåsSipporna är vår nybörjarorkester och eleverna är i åldern 10–12 år. Nästa steg är The Music Band och här deltar elever som spelat några år på sitt instrument och valt att fortsätta med orkesterspel. De flesta är i högstadieåldern.

Den tredje nivån i vår orkesterverksamhet är orkestern Blåsningen. Här medverkar elever som kommit lite längre på sitt instrument. Åldern är varierande och det är inte ovanligt att elever som gått ut gymnasiet väljer att fortsätta i orkestern. Under läsåret gav orkestrarna ett antal konserter, var för sig men även tillsammans.

För de äldre eleverna anordnades också lägerverksamhet och resor inom och utom länet. Ett exempel är Blåsningens orkester resa till Vilnius under Kristihimmelsfärdshelgen.

En återkommande och populär konsert är JulBlåss. Här spelar alla tre orkestrarna tillsammans på stora scenen i Kulturens Hus och alla kommunens elever i årskurs tre och fyra inbjuds till skolföreställningen. Ett annat samarbete mellan orkestrarna är den stora sambaorkestern till Karnevalståget som äger rum på våren under Kulturskolan på stan.

The Music Bands elever erbjuds varje år att delta i MusT – Musik Tillsammans.

Det är ett orkesterläger med deltagare från hela Norrbotten. Ett unikt tillfälle för eleverna att musicera tillsammans med andra i en jätteorkester! I oktober genomfördes lägret i Piteå.

Blåsningen ger varje år en konsert tillsammans med orkestrar från Piteå, Boden och Älvsbyn – ett uppskattat samarbete som kallas Fyrkantens Blåsorkester och som pågått i många år.

Blåsningen syns och hörs ofta runt om i Luleå, exempelvis vid firandet av Första maj och Sveriges nationaldag och vid kyrkokonserter.

Orkesterverksamhet är viktig för elevernas musikaliska utveckling.

Dessutom ger det ett socialt sammanhang som för vissa elever är livslångt.

Luleå Kulturskolas Klarinettensemble

Läsår 2018–19:
Luleå klarinettensemble är en nystartad ensemble på Luleå Kulturskola som består av elever från högstadiet och gymnasiet. Klarinettens klang och ton i denna ensembleform passar ypperligt i mindre lokaler samt i akustiska miljöer. Under året har vi byggt upp en repertoar och kommer under nästa läsår planera in lite fler konserter m.m. Under läsåret har vi haft en konsert på Ebeneser under Kulturskolans dagar på stan.

Läsår 2019–20:
Under höstterminens senare hälft har ensemblen träffats och repat inför och framträtt som en del av föreställningen ”Julblåss” på Kulturens hus i Luleå.
Under vårterminen förbereddes och repeterades inför en handfull framträdanden i slutet på terminen. Tyvärr blev dessa inte av och ställdes in p.g.a. covid-19-krisen.
Ambitionen för ensemblen är att under höstterminen 2020 plocka upp tappade trådar och komma igång igen.

Svart på Vitt

Svart på Vitt är Kulturskolans ensemble för tangentinstrument där pianoelever ges möjlighet att spela i orkesterform. Repertoaren är blandad med en del specialskrivna arrangemang. Arrangemangen är gjorda så att elever kan delta från nybörjar- till mer avancerad nivå i samma ensemble. Eleverna rekryteras från olika skolor i Luleå kommun och ensemblen repeterar en gång i veckan.

Under båda läsåren har orkestern deltagit i Kulturskolans Pianostafett i Kulturens Hus, Kulturskolan på stan samt en del konserter för föräldrar.

Barnkören

Verksamheten vänder sig till barn i klasserna förskoleklass–3 som träffas och sjunger en gång i veckan. Inga speciella förkunskaper behövs utan alla är välkomna. Barnkören sjunger olika typer av sånger men riktar in sig på sånger som passar just den åldersgruppen. Genom att sjunga så tränas alla sinnen och barnen har roligt tillsammans.

Varje termin uppträder kören i något sammanhang och det betyder mycket för barnen att få visa vad de lärt sig. Kören har sjungit i Kulturens Hus, både i Lilla och Stora Salen, Vetenskapens Hus och i Domkyrkan.

Blue Bird Ensemblen

I Kulturskolans Blue Bird ensemble medverkar elever i högstadie- och gymnasieålder. Blue Bird är samlingsnamnet för improvisationsgrupper vid musikskolor och kulturskolor i Norrbotten.

En Blue Birdgrupp kan i princip ha vilken instrumentation som helst och vi välkomnar alla instrumentalister och vokalister i högstadie- och gymnasieålder som är intresserade av att improvisera och spela musik utan noter. Musiken som ensemblen spelar kommer från många olika stilar som jazz, funk, soul, blues och rock och lärs ut på gehör. Ensemblen repeterar en gång i veckan och brukar framträda på "Kulturskolan på stan" samt andra evenemang som till exempel som förband på "Lördagsjazzen".

Kulturskolans Dansgrupper

Vid Luleå Kulturskola finns fem kvällsgrupper i dans i åldrarna 8–22 år. De tre äldsta dansgrupperna bildar Kulturskolans Dansensemble Spirits. Grupperna arbetar skapande och dansar modern och nutida dans med improvisation och komposition. De tränar 1–2 gånger i veckan i Kulturskolans danssal. Vi arbetar med sceniska produktioner som mål där vi undersöker och utvecklar olika sceniska rum, projiceringar som förstärker berättandet och koreografiska möjligheter. Vi skapar rum för skaparkraft.

Ibland kommer elever som gått ut gymnasiet tillbaka och gästdansar tillsammans med de yngre eleverna i olika projekt. I mötet mellan olika åldrar inspireras eleverna och får ta del av varandras kunskaper på ett kreativt och lustfyllt sätt.

Under vårterminen 2019 medverkade Spirits i Kulturskolans Öppet Hus ”Midcliff” där både skolklasser och allmänheten bjöds in under fyra dagar, Tidskampen på Kulturens hus samt under två dagar flashmob på Kulturskolan på Stan. Samtliga danselever är i process med den nya dansföreställningen ”Speglingar”.

Bildverkstad på Kulturskolan – Fritt fram för lust och fantasi

På bildverkstaden erbjuder vi fördjupning i bildämnet. Vi jobbar både med gruppövningar och individuellt skapande och samtalar om andras och egna bilder. Grupper och gruppsammansättning varierar.

Deltagarna får själva vara med och planera innehållet som består av övningar i olika två- och tredimensionella material och tekniker. Vi använder oss också av digitala verktyg.

Under läsåret 18/19 och 19/20 fanns tre olika bildgrupper igång i Kulturskolans bildateljé. Två grupper för barn från årskurs 3 till 6 och en grupp från årskurs 6 till gymnasiet. De träffades en gång per vecka för verksamhet i bild och form. Deltagarna kom från flera av Luleås grundskolor, gymnasiet och gymnasiesärskolan.

Låtskrivande

Låtskrivarna är en gruppverksamhet där elever får möjlighet att utveckla sitt intresse att skapa musik antingen själv eller i samarbete med andra. Det kan handla om rent låtskrivande, produktion på datorn eller att arrangera upp musik för våra orkestrar på kulturskolan. Vi försöker även hitta andra samarbetsformer mot till exempel dans och spelbyggeri-verksamheten.

Spelutveckling

Att spela spel på dator eller mobila enheter är numera en utbredd företeelse i alla åldersgrupper och en växande exportindustri för Sverige. Utbildningar i spelbygge finns numera på alla utbildningsnivåer och datorkunskap och kunskap i programmering börjar bli essentiella kunskaper i arbetslivet inom många, för att inte säga alla sektorer.

Numera har inte alla elever datorer hemma längre, många föräldrar använder istället mobila enheter för sina ärenden på nätet. Därför är skolans arbete med datorer och programmering viktigt för att alla elever ska få likvärdiga kunskaper. Vi kan med våra kompetenser stödja elevernas måluppfyllelse inom dessa viktiga områden.

Spelbygge lämpar sig utmärkt för att skapa en förståelse för hur programmering ser ut, fungerar och hur det styr skeendena i ett spel eller funktioner i ett program, samtidigt som det är ett kreativt och skapande arbete. Grafik är en självklar del i ett spel och eleverna får lära sig att skapa grafik och hur grafiken hänger ihop med ett spels prestanda. Även ljudeffekter och musik skapas av eleverna.

Under hösten 2019 har även en kvällsgrupp startat upp som träffas en gång i veckan och har möjlighet att fördjupa sig ytterligare i ämnet över en längre tid. Detta bedrivs i Kulturskolans lokaler på Bergviken.

Föreställningar, konserter och arrangemang

Ett mål är att erbjuda meningsfulla sammanhang för våra elever, samtidigt som vi berikar kulturlivet i Luleå Kommun. Det är angeläget att skapa arenor där barnen blir ett naturligt inslag i Luleås kulturliv. Det kan vara allt från mindre skolföreställningar till större arrangemang för allmänheten och resulterar i att många får ta del av kulturell verksamhet.

Dessa arrangemang har genomförts under läsåret 2018–2019:

  • Blåsningen på Biblioteket
  • 30 klassrumskonserter
  • Bröllopsspelning, Kammarorkestern
  • Gruppsjung, Hertsöskolan mellanstadium
  • Sexor spelar för fyror
  • Stråkkonsert med Kammarorkestern och Luleå Orkesterförening
  • Invigning LLT:s elbussar
  • Höstkonsert
  • MusT-konsert, Piteå
  • Anhörigcafé, Fyren
  • Öppen scen, Östra skolan
  • Facebooks julfest, Kammarorkestern
  • Julspel med Benzeliusskolan, Brändön och Bensbyn
  • Skattplaneten – dans, teater och fysik i ett rymdentema
  • Adventsmorgon
  • Skyltsöndagskonsert, Furuparkskören och Luleå Orkesterförening
  • PRO Mjölkuddens julfest
  • Julkonsert med Svart på Vitt
  • Lucia: Ersnässkolan, Benzeliusskolan, Furuparkskolan, Örnässkolan, Rutviksskolan, Antnässkolan, Ormbergsskolan
  • Norrbottens Lucia, Blåsningen
  • Julsjung, Östra skolan
  • JulBlåss, skolföreställning och offentlig föreställning
  • Ringlekar, Benzeliusskolan
  • Julavslutning, Kyrkbyskolan i Nederluleå kyrka
  • Öppet Hus, Kulturskolan, för allmänheten
  • Öppet Hus, Kulturskolan, för skolklasser
  • Rörigt och störigt i rören, utställning
  • Pianostafett
  • After Work Video Game Classics, Kulturskolans elever och Luleå Orkesterförening
  • Åh vilket ös, elden är lös
  • Svedjeskolans Cabaret Tro på dig själv, tre föreställningar
  • 2 områdeskonserter
  • Projektavslutning åk 3, Råneskolan
  • Vårshow, Furuparkskolan, skolföreställning och offentlig föreställning
  • Föreställningen Här är jag, med Örnässkolans elever
  • Musikcafé, Forsbacka äldreboende, Råneå
  • Sångkonsert, Ebeneser
  • Stråkdag, Stråkstallet
  • Pianoafton i Örnäskyrkan
  • Elevföreställning, Persöskolan
  • Konsert Prova-på med BlåsSipporna
  • Vårmusik, Antnässkolan
  • Vårkonsert, Sunderbyskolan
  • Blåsmusikens dag, Studio Acusticum Piteå
  • 6-åringar tillsammans med sexor, Östra skolan
  • Öppen scen, Örnässkolan
  • Storsjung: Svedjeskolan, Ängskolan
  • Kammarorkestern möter Jenny Välitalo
  • Nationaldagsfirande med Blåsningen
  • Karneval med storsjung
  • Kulturskolan på stan
  • Sommarkonsert, Hertsöskolan
  • Vårmusik, Hedskolan
  • Skolavslutningar: Ersnässkolan, Sunderbyskolan, Kråkbergsskolan, Mandaskolan, Hedskolan, Furuparkskolan, Örnässkolan, Antnässkolan
  • Flashmob
  • Tidskampen

Dessa arrangemang har genomförts under läsåret 2019-2020:

  • Höstkonsert
  • Julkonsert med tangentensemblen
  • Julkonsert med Antnässkolan
  • Lucia i Ersnäs
  • Lucia i Antnäs
  • Lucia på Ormbergsskolan
  • Lucia på Benzeliusskolan
  • 3ornas adventskonsert i Brändön
  • 3ornas adventskonsert i Bensbyn
  • PRO Mjölkudden kör och solister
  • Skyltsöndagskonsert Luleå Symfoniorkester, barnkör från Furupark
  • Vinterkonsert på Vetenskapens Hus, Kammarorkester och sångelever
  • Julavslutningskonsert Stråkstallet och Barnkören
  • Projektkonsert Råneå
  • Projektkonsert Östra
  • 12 st Klassrumskonserter Hertsöskolan
  • Lucia på Ängsskolan
  • Lucia på Svedjeskolan
  • Storsjung på Ängsskolan
  • Storsjung på Svedjeskolan
  • Sångstund på Senioren
  • Julblåss
  • Teaterföreställning ”Spelet kan börja”
  • Jullekar Benzeliusskolan
  • Pianostafett på Kulturens Hus
  • Musikcafé i Benzeliusgården
  • Mingelmusik på Ebeneser med Kammarorkestern

P.g.a. corona-pandemin har vi ställt in och skjutit upp föreställningar som vi skulle ha genomfört våren 2020.

Kulturskolan som resurs

I Läroplanen under Skolans uppdrag står:

”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.”

Med spetskompetens inom kulturella uttryckssätt och hållbarhet kan Kulturskolans lärare inspirera, utveckla och fördjupa elevernas lärande i det vardagliga skolarbetet. Kulturskolans lärare utformar och erbjuder projekt inom estetiska ämnen, hållbarhet och olika ämnesövergripande områden. Inför varje projekt görs en projektbeskrivning som beskriver vilka moment som ingår och vilka mål i LGR 11/Lpfö 18/lsär 11 som dessa kopplar till.

Projekten utformas utifrån kunskapen om att inlärning sker på olika sätt, att man lär sig bäst med alla sinnen aktiverade och i sammanhang som berör och att lust och glädje underlättar inlärning. Projektens utformning baseras också på att vi ser till barnens bästa, tillgänglighet, hållbarhet, jämställdhet, flerspråk och vi ser till att barnen blir delaktiga.

För ökad likvärdighet och för att kunna träffa fler, har vi från läsåret 2019/2020 gjort en projektkatalog där flera projekt och fortbildningar samlats. Den skickas ut till samtliga lärare i Luleå kommun och till friskolorna. Lärare kan sedan anmäla sina klasser och barngrupper till våra projekt. Vi kan också skapa projekt på efterfrågan som planeras i samverkan med skolans personal. Vi har fått mycket positiv feedback på katalogen från skolans personal. Vi har också inspirerat andra kulturskolor i Sverige med vår katalog.

Projektsammanställning

Läsåret 2018–2019

FÖRSKOLA och FRITIDSHEM

Sagodans Mumintrollet och det lilla Spöket
Sagodansen riktade sig till alla 3–6-åringar i förskolan i Luleå Kommun.
Med sagan som inspiration gestaltades berättelsen med sång och dans.

Dungdinglarna

Förskolans 3–6 åringar får besök av dramalärare i roll vi fyra tillfällen. Tillsammans gestaltar de då en berättelse om Dungdinglarna som bor i en dunge där de tar hand om och vårdar allt levande. De reflekterar över och tar ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, såväl sociala som om natur och miljö. Dyker det upp någon som behöver hjälp hjälper de naturligtvis till.

Digitalt berättande

Råneås förskoleklasser har skrivit sagor som de sedan omvandlat till animerade filmer. Barnen tillverkade bakgrunder och rekvisita och formade filmernas skådespelare av modellera. Berättelsen animerades med hjälp av appen Puppet Pals och filmen färdigställs slutligen med berättarröster och ljudeffekter.

Resväskans hemlighet

Sundets förskola fick besök vid två tillfällen där en interaktiv föreställning innehållande sång, musik, rörelse och dans framfördes.

En viktig del av föreställningen var resväskan med dess innehåll av olika spännande saker som förde handlingen framåt. Temat för föreställningen var flerspråkighet där barnen fick i uppgift att mellan besöken hitta specifika ord på olika språk. Även teckenspråk/tecken som stöd lyftes fram i flera sånger.

Skapande i textil teknik med elektronik

Barnen på Jämtögårdens fritids tovade figurer/ monster som de sedan utsmyckade på olika sätt. Slutligen fick figurerna lysande blinkande ögon genom att de sydde elektriska kretsar med LED-lampor som monterades fast på figurerna.

Monsterspel i Scratch

De figurer som barnen på Jämtögårdens fritids tidigare skapat av ull fotograferades och spelens innehåll och utformning planerades. Bakgrunder och nödvändiga detaljer målades och allt material sammanställdes till digitala spel genom programmering i programmet Scratch.

Trollsånger

Vi sjöng och dansade trollsånger med elever från förskolan.

Knacka på

Vad är det bakom dörren? En lekfull föreställning med färger, musik och dans för elever i förskolan.

GRUNDSKOLA

Atlas och Index

Karaktärerna Atlas och Index tog hjälp av förskoleklasser och undersökte begrepp och språk, med musik och dans.

Väsen och sägner ”Irrbloss” Att mötas i dans
Möte mellan danselever, skolelever och samhället med en spännande inramning där vi kommunicerade ordlöst i stunden.

Skapande Dans i skolan med tema Sagor och berättande, åk 1
Eleverna hade jobbat i klassrummet och fått en förförståelse för sagors uppbyggnad. I dansen utforskade vi olika rörelse kvalitéer och gestaltade olika känslostämningar i sagan. Vi reflekterade över vad som är sagans början, mitten och slut. Sedan skapade eleverna bilder och skrev nya sagor med inspiration från dansen.

Skapande Dans i Skolan, åk 2
Vi utforskade olika rörelser kopplat till olika rörelseverb, olika tid, nivåer och känslor. Vi undersökte olika vägar i rummet och provade olika former i kroppen. Utifrån det samarbetade eleverna och skapade egna kompositioner i dans som de visade för varandra.


Flashmob åk 3
Ett dansprojekt i samarbete med åk 3 och deras lärare på Munkebergsskolan
och Ängskolan. Klasserna tränande in en koreografi som sedan ingick i ett större sammanhang i uterummet på Storgatan.

Resväskans hemlighet

Boskataskolans, Munkebergsskolans och Benzeliusskolan förskoleklasser fick besök vid två tillfällen där en interaktiv föreställning innehållande sång, musik, rörelse och dans framfördes. En viktig del av föreställningen var resväskan med dess innehåll av olika spännande saker som förde handlingen framåt. Temat för föreställningen var flerspråkighet där barnen fick i uppgift att mellan besöken hitta specifika ord på olika språk. Även teckenspråk/tecken som stöd lyftes fram i flera sånger.

Sång och saxofon

Sång- och saxofonelever möttes i samspelsgrupper. Med fokus på gehörsspel stimulerades ett aktivt lyssnande och eleverna utvecklade tillit till sin egen förmåga. En lustfylld kreativitet i en avslappnad miljö gav en positiv upplevelse. Alla var delaktiga i skapandet.

We will rock you

Eleverna, i åldrarna 7–12 år, har i denna workshop om 2–4 tillfällen fått prova på att spela olika instrument i ensembleform, övat på olika rytmer samt lärt sig grunder inom urban dans.

To the roots

Eleverna har fått utforska rytmer med MPC trummaskin och urban dans. De har även fått testa på trummor och slagverk.

Loop & jam

Eleverna har fått spela in ljud med loop-pedal och jammat tillsammans med olika instrument. Denna aktivitet har blandats med övningar inom urban dans.

Rörigt och störigt i rören - Ett skitroligt projekt

Kulturskolan inbjuder till en spännande avloppsresa med många stopp. Vi vänder oss till elever och lärare i grundskolans årskurs 2. Tillsammans med miljö-, drama- och bildpedagoger från Kulturskolans undersöker eleverna vad som händer sedan vi spolat i toaletten. Vad pågår i det långa avloppssystemet, vart tar egentligen skiten vägen och vad gör mikroorganismerna hela dagen? Studiebesök på Vattenverket och Avloppsreningsverket samt besök på Karlssons toalett som byggts upp på Kulturskolan.

Mysterieundervisning - Snooks detektivbyrå och mysteriet med magnetisören.

Är till formen upplagt som ett mysterium som Snooks detektivbyrå löser tillsammans med klassen. Eleverna känner inte till projektet utan systrarna Snook kommer helt plötsligt inrusande i klassrummet och ber om elevernas hjälp. Information ska kritiskt granskas och ledtrådar ska följas så en hel del arbete sker när systrarna Snook inte finns där. Mysteriet rullas slutligen upp och det visar sig att magnetisören är en charlatan som försöker slå mynt av kreativa yrkesgruppers blockeringar. Men eleverna visar genom sin egen kreativitet på att den inte behöver köpas för pengar.

Bildskapande med graffiti och green screen

Elever från Rutviksskolan årskurs sex besökte kulturskolan under en hel dag och utforskade tekniker för analogt och digitalt bildskapande. Detta genom fördjupning i uttrycksformen graffiti (analogt bildskapande) och skapande av bilder och filmer med iPad och app för green screen (digitalt bildskapande).

Spelbyggarna

Elever i mellanstadiet på olika skolor fick arbeta med 3D-grafik och musik/ljud på datorn och sen sätta samman deras verk till ett dataspel.

Green screeninspelning

Elever i årkurs 1 på Sunderbyskolan fick pröva på att spela in en film mot green screen i Harry Potters anda.

Flöjtprojekt

Elever i årskurs 3 på Måttsundsskolan fick prova på att spela tvärflöjt som utmynnade i en uppspelning för andra elever på skolan

Lucia

Vi arbetade med luciafirandet på Ormbergsskolan, Boskataskolan, Benzelius och Persön.

Råneåprojektet

Projektet syftade till att skapa möten mellan eleverna, stärka gruppdynamiken samt stärka klassens identitet genom arbete med de estetiska uttrycksformerna musik, dans och bild. Projektet avslutades med en liten föreställning.

Musik och fysik

Vid ett lektionstillfälle fick elever i årskurs åtta och nio på Bergskolan besök av Kulturskolan. De kunskaper som eleverna tillägnat sig inom området akustik konkretiserades med hjälp av musikteori och akustiska instrument. Ett samarbete där en förstelärare i ma/no tillsammans med två av Kulturskolans lärare undersöker förutsättningarna för att använda sig av musik för att beskriva ett annat ämnes begrepp.

Tidskampen

Årskurs 2 i samarbete med Force, en av Kulturskolans dansgrupper

SÄRSKOLAN

Förskola, grundsärskola, gymnasiesärskola

Safirmusik

I projektet Safirmusik har barn med funktionsvariation i förskolan fått uppleva lek och glädje genom sång, musik och rörelse, anpassat efter deras förmåga.

Färgen i Påsen

Förskolebarnen på avdelningen Safiren har fått undersöka och träna på färger genom att hitta och undersöka föremål i olika färgpåsar. Med musik, sång och tecken som stöd, har vi sedan kopplat föremålen till färgerna.

Moster Ingeborgs salonger

Hos moster Ingeborgs salonger har särskoleelever fått klä ut sig i fantastiska kostymer och tillsammans med Salongsorkestern gett kläderna liv i dans, musik och sång. Vi ville på ett lekfullt sätt stärka elevernas kommunikation, sociala samspel och motorik med estetisk verksamhet.

Funkis

I arbetet med gymnasiesärskolans elever i fritidsklubben har vi gett en palett av dans, drama och musik där eleverna har getts möjlighet att välja estetiskt uttryck vid några av tillfällena. Målet har varit att ge eleverna erfarenhet av våra skapande ämnen samt att arbeta med kommunikation och motorik.

Projekt inom Hållbar utveckling för olika åldrar:

OLIKA AKTIVITETER MED MILJÖBUSSEN

Leka och lära matematik och språk ute

Projektet bygger på enkla övningar och lekar utomhus i närmiljön kring förskolan/skolan eller någonstans där vi åker med miljöbussen. Barnen har fått använda sig av material från naturen och naturens spontana möjligheter till rörelse. De lär sig om antal, längd, höjd och olika geometriska former bland annat. Övningar och lekar där andra språkliga begrepp används, har också genomförts. De material som används, bidrar också till lärande av naturföremål.

Leka och lära naturvetenskap ute

Under alla årstider undersökte vi vad naturen har att bjuda på. Exempel är snön på vintern, som bidrar till att spåra djur och våren bidrar till att upptäcka fåglar genom att lyssna på det intensiva kvittrandet i träden. Allemansrätten kommer också med i naturbesöken. Med enkla övningar och lekar, lär sig barnen olika namn och begrepp i naturen.

Djur och växter på vintern/våren

Vad händer med djuren och växterna på vintern? Några saker vi pratade om är, vintergröna växter, vinterståndare, subnivala rummet, kutikula och det skyddande snötäcket, vad innebär det för växter och djur?

Naturäventyr

Selet och Bälingeberget. Varför är Selet och Bälingeberget naturreservat? Spår från istiden, utsikt och mycket mer.

Källsortering

Vi åker med miljöbussen och sorterar papper och förpackningar vid en återvinningsstation, gör studiebesök hos LUMIRE på Storheden. Vi tar också reda på vad som händer med vårt komposterbara avfall och sist tar vi reda på vad som kan återanvändas. Allt som vi tycker att vi inte vill ha kvar kanske någon annan vill ha.

Näringsresan

Vi besöker bondgården i Bälinge. Där får eleverna bekanta sig med gårdens djur och använda sig av en del av de livsmedel som en bondgård ger. Eleverna får bland annat baka och göra ost och fil, och ibland också glass. De lär sig också vilken betydelse en närbelägen bondgård har för en hållbar utveckling med närproducerade livsmedel.

Energiresan

Handlar främst om förnyelsebar energi. Vi åker till Boden för att visa och prata om Biogas, Vattenkraft och brännbara sopor. Bussen gör också ett stopp intill Sunderby sjukhus för att visa Luleå energis stora solcellspark där. Sedan fortsätter färden mot Teknikens hus och där får eleverna jobba lite mer praktiskt med begreppet energi.

Vattenresan

Studiebesök på vattenverket och avloppsreningsverket. Samarbete med Teknikens hus som gör praktiska moment som handlar om vatten. Eleverna får en förståelse för varför vi ska vara rädda om vattnet och hur livsviktigt det är. De får också veta vad resterna av vårt renade avloppsvatten används till.

Fågelskådning

Gammelstadsviken, Mjölkuddstjärn, Ersnäs, Mörön, Alvik mm.

Vad jag finner i sjö och å, vad jag finner vid havsstranden

Vi har undersökt djur- och växtliv vid lämpligt utflyktsmål.

Hertsöträsket

Eleverna får håva efter småkryp i vattnet.

Att lära in språk ute

Vi använder skogen som klassrum. Med enkla övningar där vi använder oss av material från skogen tränar eleverna svenska och engelska ord och begrepp.

Naturexkursion

Exkursion vid Gammelstadsvikens naturreservat med utgångspunkt från skolmaterialet "Guldkant".

Växter och vinter

Vi går tillsammans till en närliggande skog eller till någon annan plats och tittar på träd och andra växter för att sedan kunna diskutera och fundera över hur växtlivet förbereder sig för vintern. Några saker vi pratat om är, vintergröna växter, vinterståndare, subnivala rummet, köldtorka och det skyddande snötäcket, vad innebär det för växter och djur? Näringsvävar och kretslopp i naturen. Hur påverkas djur och växtliv av klimatförändringar, till exempel att vintrarna blir varmare och snön kommer senare? Hur påverkar vi själva klimatförändringarna? Vad kan vi själva göra för att minska växthuseffekten?

Växter och våren

Vi går tillsammans till en närliggande skog eller till någon annan plats och tittar på träd och andra växter för att sedan diskutera och fundera över hur växtlivet förbereder sig för våren. Vad händer med träd och andra växter om våren när snön smälter och solen värmer? Vi har använt mikroskop/lupp för att studera knoppar och andra växtdelar mera i detalj för att se på form, färg och yta.

Allemansrätten

Eleverna får en grundläggande introduktion i betydelsen av allemansrätten. De går en tipsrunda som innehåller frågor som berör aktiviteter de flesta av oss kommer i kontakt med när vi rör oss i skog och mark. Efteråt går vi igenom svaren som sedan mynnar ut i allemansrättens huvudregel.

Vi har erbjudit skolorna att även komma med egna förslag på vad de vill arbeta med, både inom miljöarbete och hållbar utveckling, men också lekar där sinnen eller samarbete kan tränas.

Läsåret 2019–2020

FÖRSKOLA

Måla musiken – spela bilderna

Förskolebarn i åldrarna 3–5 år lyssnar till (levande) cellomusik/ljudimprovisation och skapar själva till musiken i olika material och tekniker.
De kollektiva konstverk som barnen skapar dokumenteras med iPad och visas

som bildspel.

Sagodans Mumintrollet och det lilla Spöket
Sagodansen riktade sig till alla 3–6-åringar i förskolan i Luleå Kommun.
Med sagan som inspiration gestaltades berättelsen med sång och dans.

Flygande Mattan- ett projekt med flerspråkighet, empati och solidaritet med de små i samverkan med Charlottendals förskola utifrån deras temabok om Pinnemans äventyr. Barnen flyger på mattan till djur i olika länder som är i nöd och hjälper djuren med bild, dans och musik att ställa allt till rätta.

Vägen Hem-Rymdäventyrarna. Hammarens förskola med fem avdelningar ville samverka med Kulturskolan kring sin bok "Vägen Hem" av Oliver Jeffers. Ett rymdäventyr där barnen fick lösa olika problem i rymden med bild, dans och musik.

GRUNDSKOLA

Mysterieundervisning - Snooks detektivbyrå och miljömysteriet

Ett dramaprojekt som till formen är upplagt som ett mysterium med sex fysiska träffar i elevernas egna klassrum och mellan träffarna sker kontakten via e-post. Snooks detektivbyrå löser tillsammans med eleverna ett mysterium med den förvunne farbror Ossian. Senare uppdagas det att det handlar om ett miljöbrott. Det är information som kritiskt ska granskas och ledtrådar som ska följas upp så en hel del arbete sker med läraren när systrarna Snook inte finns där.

Animera mera

Barn från förskoleklass till årskurs 3 gör berättelser, formar figurer och målar bakgrunder. Med hjälp olika digitala verktyg gestaltar de sedan sina berättelser i form av animerade filmer.

Direktör Kopernikus fabulösa Cirkus Skrutt!

Kulturskolan i samarbete med Vilda Kidz anordnade cirkusverkstad för barn 8–9 år under sportlovsveckan. Barnen kom till kulturskolan och handleddes av kulturskolans drama- och musikpedagoger under tre dagar. Ledorden dessa dagar var fantasi, lust och skapande. Två dagar ägnades åt att jobba fram cirkusnummer som sedan sattes ihop till en hejdundrande cirkusföreställning som visades för barnens närstående tredje dagen.

Musik och fysik

Vid ett lektionstillfälle fick elever i årskurs åtta och nio, Bergskolan besök av Kulturskolan. De kunskaper som eleverna tillägnat sig inom området akustik konkretiserades med hjälp av musikteori och akustiska instrument. Ett samarbete där en förstelärare i ma/no tillsammans med två av Kulturskolans lärare undersöker förutsättningarna för att använda sig av musik för att beskriva ett annat ämnes begrepp.

Resväskans hemlighet

Under ht-19 besökte vi särskoleklasserna Verkstaden, Smedjan, Rodret, Stationen, Gymnasiesär och Råneåskolans förskoleklasser, där varje klass fick besök vid två tillfällen i en interaktiv föreställning innehållande sång, musik, rörelse och dans.

Vårterminen 2020 fick Munkebergsskolan och Måttsundsskolan förskoleklasser besök. Eleverna fick stifta bekantskap med olika begrepp som till exempel stor – liten, här – där, starkt – svagt. En viktig del av föreställningen var resväskan med dess innehåll av olika spännande saker som förde handlingen framåt.

Spelbyggarna

Elever i mellanstadiet på olika skolor fick skapa 3D-grafik och musik/ljud på datorn och tillsammans sätta ihop det till ett dataspel. Eleverna fick också insikt i hur scripts får ett dataspel att fungera.

Kom och sjung med oss

Storsjung för låg-, mellanstadiet och särskolan. Vi valde ut sånger, spelade in dem och skickade dem till klasserna så att de kunde förbereda sig innan vi kom. Vi besökte dem vid två tillfällen. Förutom att eleverna fick sjunga tillsammans så bjöd vi dem på en musikalisk upplevelse med många olika instrument (harpa, dragspel, slagverk, klarinett, tvärflöjt, saxofon, elbas, elgitarr, piano) samt även rekvisita som passade till låtarna.

Blåsbus

Blåsbus bygger på att spela musik tillsammans på DooD-klarinett, TooT-tvärflöjt, P-Bone-trombon och J-Sax-saxofon i en klassorkester. På ett lekfullt och enkelt sätt inspireras eleverna att spela musik och med förenklade metoder introduceras rytmer, rörelser, samspel och olika musikstilar. Projektet avslutas med en klassrumskonsert. Allt för att möta målen i musik gällande ensemblespel, Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner samt enkla former av musikskapande. Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.

Den magiska resan genom tiderna

Dans, teater och historia med årskurs 3, Ängskolan

SÄRSKOLA

Musikspråka

Musik och kommunikation i förskolan på avdelningen Safiren, för barn med funktionsvariationer. Vi använder oss av olika instrument och konkreta saker som förstärker stämning och sånger. Det är hela tiden tillåtet för barnen att prova våra medhavda saker och på så vis uppleva olika estetiska uttryck och stimuleras till kommunikation. Utmaningarna är anpassade och alltid nåbara utifrån barnens förutsättningar.

Skogsbad

Särskoleeleverna får utifrån sina individuella förutsättningar, känna, lukta, smaka, lyssna och se på det naturen och årstiden för stunden har att bjuda på. Varje träff sker i skogen där vi undersöker föremål som vi hittat och som vi sedan knyter an till sånger i samma tema.

Resväskans hemlighet

Under ht-19 besökte vi särskoleklasserna Verkstaden, Smedjan, Rodret, Stationen, Gymnasiesär och Råneåskolans förskoleklasser, där varje klass fick besök vid två tillfällen i en interaktiv föreställning innehållande sång, musik, rörelse och dans.

Vårterminen 2020 fick Munkebergsskolan och Måttsundsskolan förskoleklasser besök. Eleverna fick stifta bekantskap med olika begrepp som till exempel stor – liten, här – där, starkt – svagt. En viktig del av föreställningen var resväskan med dess innehåll av olika spännande saker som förde handlingen framåt.

Kom och sjung med oss

Storsjung för låg-, mellanstadiet och särskolan. Vi valde ut sånger, spelade in dem och skickade dem till klasserna så att de kunde förbereda sig innan vi kom. Vi besökte dem vid två tillfällen. Förutom att eleverna fick sjunga tillsammans så bjöd vi dem på en musikalisk upplevelse med många olika instrument (harpa, dragspel, slagverk, klarinett, tvärflöjt, saxofon, elbas, elgitarr, piano) samt även rekvisita som passade till låtarna.

Vinterekologi

Eleverna får uppleva skiftningar i naturen under årstidsväxlingarna från höst till vår, i kombination med fakta och fantasi. Eleverna får göra exkursioner i naturen med undersökningar av växt och djurlivet. De lär sig bland annat begrepp som kutikula och subnivala rummet. De får även söka spår av djurliv. När det gäller fantasidelen, så kombineras uteaktiviteterna med aktiviteter inomhus. Då får eleverna skapa, musik och ljud och andra estetiska uttryck av sina upplevelser ute. De kan också göra tvärt om. Alltså fantisera om hur det kan tänkas låta eller se ut där ute innan de sedan möter verkligheten.

Projekt inom Hållbar utveckling för olika åldrar:

Leka och lära matematik och språk ute

Enkla övningar och lekar utomhus i närmiljön kring förskolan/skolan eller någonstans där vi åker med miljöbussen. Barnen får använda sig av material från naturen och naturens spontana möjligheter till rörelse. De får lära sig om antal, längd, höjd och olika geometriska former bland annat. Övningar och lekar där andra språkliga begrepp används, kommer också att genomföras. De material som används, bidrar också till lärande av naturföremål.

Leka och lära naturvetenskap ute

Under alla årstider undersöker vi vad naturen har att bjuda på. Exempel är snön på vintern, som med fördel bidrar till att spåra djur och våren bidrar till att upptäcka fåglar genom att lyssna på det intensiva kvittrandet i träden. Allemansrätten kommer också med i naturbesöken. Med enkla övningar och lekar, lär sig barnen olika namn och begrepp i naturen.

Djur och växter på vintern/våren

Vad händer med djuren och växterna på vintern? Några saker vi har pratat om är, vintergröna växter, vinterståndare, subnivala rummet, kutikula och det skyddande snötäcket, vad innebär det för växter och djur?

Naturäventyr

Selet och Bälingeberget. Varför är Selet och Bälingeberget naturreservat? Spår från istiden, utsikt och mycket mer.

Källsortering

Vi åker med miljöbussen och sorterar papper och förpackningar vid en återvinningsstation, gör studiebesök hos LUMIRE på Storheden. Vi tar också reda på vad som händer med vårt komposterbara avfall och sist tar vi reda på vad som kan återanvändas. Allt som vi tycker att vi inte vill ha kvar, kanske någon annan vill ha.

Näringsresan

Vi besöker bondgården i Bälinge. Där får eleverna bekanta sig med gårdens djur och använda sig av en del av de livsmedel som en bondgård ger. Eleverna får bland annat baka, göra ost och fil. Ibland också glass. De lär sig också vilken betydelse en närbelägen bondgård har för en hållbar utveckling med närproducerade livsmedel.

Energiresan

Handlar främst om förnyelsebar energi. Vi åker till Boden för att visa och prata om Biogas, Vattenkraft och brännbara sopor. Bussen gör också ett stopp intill Sunderby sjukhus för att visa Luleå energis stora solcellspark där. Sedan fortsätter färden mot Teknikens hus och där får eleverna jobba lite mer praktiskt med begreppet energi.

Vattenresan

Studiebesök på vattenverket och avloppsreningsverket. Samarbete med Teknikens hus som gör praktiska moment som handlar om vatten. Eleverna får en förståelse för varför vi ska vara rädda om vattnet och hur livsviktigt det är. De får också veta vad resterna av vårt renade avloppsvatten används till.

Fågelskådning

Gammelstadsviken, Mjölkuddstjärn, Ersnäs, Mörön, Alvik.

Vad jag finner i sjö och å, vad jag finner vid havsstranden

Vi undersöker djur- och växtliv.

Hertsöträsket

Eleverna får håva efter småkryp i vattnet.

Att lära in språk ute

Vi använder skogen som klassrum. Med enkla övningar där vi använder oss av material från skogen tränar eleverna svenska och engelska ord och begrepp.

Naturexkursion

Exkursion vid Gammelstadsvikens naturreservat med utgångspunkt från skolmaterialet "Guldkant".

Växter och vinter

Vi går tillsammans till en närliggande skog eller till någon annan plats och tittar på träd och andra växter för att sedan kunna diskutera och fundera över hur växtlivet förbereder sig för vintern. Några saker vi pratat om är, vintergröna växter, vinterståndare, subnivala rummet, köldtorka och det skyddande snötäcket, vad innebär det för växter och djur? Näringsvävar och kretslopp i naturen. Hur påverkas djur och växtliv av klimatförändringar, till exempel att vintrarna blir varmare och snön kommer senare? Hur påverkar vi själva klimatförändringarna? Vad kan vi själva göra för att minska växthuseffekten?

Växter och våren

Vi går tillsammans till en närliggande skog och tittar på träd och andra växter och sedan har vi diskuterat och funderat över hur växtlivet förbereder sig för våren. Vad händer med träd och andra växter om våren när snön smälter och solen värmer? Vi använder mikroskop/lupp för att studera knoppar och andra växtdelar mera i detalj för att se på form, färg och yta.

Allemansrätten

Eleverna får en grundläggande introduktion i betydelsen av allemansrätten. De går en tipsrunda som innehåller frågor som berör aktiviteter de flesta av oss kommer i kontakt med när vi rör oss i skog och mark. Efteråt går vi igenom svaren som sedan mynnar ut i allemansrättens huvudregel.

Vi har erbjudit skolorna att även komma med egna förslag på vad de vill arbeta med, både inom miljöarbete och hållbar utveckling, men också lekar där sinnen eller samarbete kan tränas.

Här beskrivs ett av projekten mer utförligt:

Snooks Detektivbyrå och miljömysteriet

Under läsåret 2019–2020 erbjöds sammanlagt 327 barn i årskurs 4 (med något undantag för årskurs 5) att tillsammans med systrarna Eivor och Majvor Snook från Snooks Detektivbyrå, reda ut ett knivigt fall.


Ossian Snook, grundare av detektivbyrån och farbror till Eivor och Majvor har köpt ett torp utanför en by och märker att det sker mystiska saker i ett ödehus som han kan skymta mellan träden från sitt torp. Han börjar nysta i vad det kan vara men plötsligt är han försvunnen. Här behöver systrarna Snook hjälp av eleverna för att förstå vad som hänt deras farbror. Dessutom dyker det upp en hemlig källa som ger oss ledtrådar.

Detta är till formen upplagt som ett mysterium med sex fysiska träffar då Eivor och Majvor Snook kommer till klassen. Eleverna redogör vid träffarna för de tankar, teorier och fakta de kommit fram till utifrån olika ledtrådar de fått. Nya ledtrådar läggs fram varje gång Eivor och Majvor kommer på besök men även mellan träffarna dyker det upp ledtrådar som förmedlas till klassen bl.a. via mejl. Varje träff innehåller också fysisk aktivitet där de tränar färdigheter som fantasi, iakttagelse- och slutledningsförmåga vilket varje detektiv behöver hålla igång för att vara på topp. Träffen utmynnar i nya ledtrådar att spekulera, fundera och ta reda på fakta om och som sedan mailas till systrarna Snook. Ju djupare eleverna gräver i det mystiska fallet desto mer uppdagas att detta handlar om vår miljö och människans påverkan på vår miljö.

Exempel på ledtrådar:

Mysteriet visar sig handla om bin och biodling, växtbekämpningsmedel, myter och ryktesspridning och vart vi kan vända oss om det är något i naturen som inte står rätt till. Tillsammans skapar vi ett gemensamt sammanhang där vi blandar lek, fantasi och Lgr11 för att komma åt faktakunskaper men också den enskilde elevens lust och nyfikenhet att själv vilja söka information.

Öppet Hus

Kulturskolan bjuder vartannat år in till ett Öppet Hus där vi skapar en kreativ värld utifrån ett tema och bjuder in barn och vuxna att besöka Barnens Kulturhus. Vårt senaste Öppet Hus, Midcliff, hade temat dataspel. Hela huset förvandlades till ett spännande interaktivt dataspel irl där man kunde utföra olika uppdrag i olika delar av huset.

Syftet med Öppet Hus är att möta och skapa en relation till yngre elever och föräldrar, inspirera barn till skapande och samtidigt ge information om Kulturskolans verksamhet. Vi bjuder ofta in skolklasser att delta och har öppet en dag under helgen för allmänheten.

Kompetensutveckling för personal BUF

Kulturskolan erbjuder kompetensutveckling för BUF:s personal, vi erbjuder kurser i projektkatalogen och vi skräddarsyr också kurser efter önskemål från personal. Alla våra kurser är kostnadsfria.

Arrangerade utbildningar 2018–2020:

  • Animera mera – Lena Norman
  • Animera mera – Lena Norman
  • Nybörjarkurs i gitarr för pedagoger - Bengt Åslund, Stefan Viklund
  • Instrumentalmusik- Anders Bergsjö
  • Lärarorkester - Anders Bergsjö
  • Digitalt skapande med Ipad - Lena Norman
  • Digitalt skapande med Ipad - Lena Norman
  • Lera som skapande material - Lena Norman
  • 4 R (med fokus på röst) - Lena Malm
  • 4 R (trumstuga med te) Djembe - Lena Malm, Britt-Inger Nordberg, Anne Bredefeldt
  • 4 R (trumstuga med te) Djembe - Lena Malm, Britt-Inger Nordberg, Anne Bredefeldt
  • Inspirationsdag om hur man kan arbeta med dans, musik, röst och sång tillsammans med barnen - Annica Lomgren, AnnaKarin Lagnebäck, Britt-Inger Nordberg, Lena Malm
  • Sagodans Mumintrollet och det lilla spöket - Annica Lomgren, AnnaKarin Lagnebäck, Britt-Inger Nordberg, Lena Malm
  • Handen och tanken, från jord till bord med estetiska uttrycksformer – Annica Lomgren
  • Konst kultur – Mark Lainio
  • Inspirationskväll i sagodans - Annica Lomgren, AnnaKarin Lagnebäck, Britt-Inger Nordberg, Lena Malm

Lektor i musik

Kulturskolan har en karriärbefattning, lektor i musik. Förutom undervisning består lektorstjänsten av utvecklingsarbete inom kulturskolans verksamhet men också övergripande inom barn- och utbildningsförvaltningen. Lektor samordnar, ansöker och redovisar bidragsansökningar till Kulturrådet och Svenska Filminstitutet, ansvarar och driver också förstelärarnätverk och FoU-rådet tillsammans med lektorskollega.

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Lärarutbildningen

En av kulturskolans musiklärare har uppdraget som VFU-samordnare för kommunens musik- och danslärarstudenter. VFU-samordnaren har arbetsuppgifter som att hålla kontakt mellan kommunen och universitetet, kartläggning av handledarbehov (LU-Lärare), placering av lärarstudenter, anordnande av informationsträffar samt uppföljning av VFU och dess utvecklingsområden.

Scenkonst

Kulturskolan har en kulturinköpare på halvtid med uppdrag att köpa in föreställningar i dans, teater och musik för Luleå kommuns elever. Målgruppen är alla elever från förskolan till gymnasiet.

Kulturskolan jobbar för en likvärdig fördelning av föreställningar mellan skolor, förskolor och åldersgrupper.

Scenkonstutbud under 2018–2019

Scenkonst-budget

Norrbottensteatern:

  • Doll Conspiracy 4–6
  • Kåldolmar och kalsipper 1–3
  • Sannas sanna jag 4–6
  • Klossar förskola

Norrbottensmusiken:

  • Rep och randig förskola
  • Rim o rapp f-3
  • The Magnettes 7-gymsär-gym
  • Zackes 4–9
  • Magi i musikbutiken 2–3
  • På våran gård förskola
  • Meka med musik f-6
  • Den sjungande bänken förskola
  • Yiddish 5-6
  • Burn Out Beats 3-6
  • Lena Jonsson trio 3-6

Molière Ensemble - Millas Mirakel 6–7

Teater fredag - Sabelles röda klänning 2–3

Norrdans - Alfhild Agrells Arv 7-gym

Dansinitiativet - Mitt Bland Stjärnorna förskola-åk2

Skapande skola-budget

Globetree- My Life 8-gym

Blå toner och snöfall förskola-förskoleklass

Dansinitiativet - Mitt Bland Stjärnorna förskola-åk2

Totalt har 7671 elever tagit del av scenkonst under läsåret 2018 – 2019

 

Scenkonstutbud under 2019–2020

På grund av Corinapandemin har flera föreställningar ställts in, skjutits fram eller genomförts för liten publik.

Scenkonst-budget

Lule stass – Frankenstein åk 4–6

JOMPA – JOMPA fsk – 3

Norrbottensmusiken:

  • Markus Fagervall 7–9
  • Varga
  • Den dur är
  • Ellen & Lisa
  • I min blommiga ballong
  • Din din bulo
  • #Re-spect
  • Jazzoo
  • NBB o Jazz o Pop inf
  • Mormor Karins Bravader
  • Den stora skräp showen
  • Kompispatrullen

Kulturskolan – Julblåss 3–4

Skapande skola-budget

Dansinitiativet - Mitt bland stjärnorna 7–8

Morgondagens vittne fsk - 3

Norrdans – PROXY 6–8

Dans i Nord – Vill ha hund, förskola

Abdoullaye – Dans och trum fsk - 6

Skolbio – Projekt finansierat av Svenska Filminstitutet

  • Spider Thieves, hög, gymn
  • I drömmarnas land förskola

Totalt har 8030 elever tagit del av scenkonst under läsåret 2019 – 2020

Inställt på grund av Corona:

  • Norrbottensmusiken: Tarabband
  • Oscar Danielsson
  • Ung Scen Norr – Det man bara vågar d…

 

Elevrådskoordinator åk 7–9 grundskola

Under Kulturskolan ligger uppdraget att tillsammans med Ung i Luleå ansvara för att tillhandahålla stöd till elevråd i Luleås tio högstadieskolor.

Uppdraget som elevrådskoordinator innebär att vara en länk mellan högstadieskolornas elevråd/elevrådsstödjare och förvaltning och ansvarig nämnd.

Uppdraget innefattar att:

  • årligen genomföra ett upptaktsmöte samt fortlöpande upprätthålla kontakt med skolornas elevrådsstödjare
  • årligen erbjuda utbildningsdagar i form av tre Kickoffdagar till elevråd, åk 7–9
  • årligen anordna Elevrådsstyrelseutbildning
  • årligen anordna Elevskyddsombudsutbildning
  • vid behov och i samråd med områdeschefer informera rektorer i åk 7–9 om elevrådsarbetet
  • vid behov och i samråd med rektor erbjuda stöd vid elevrådsmöten
  • hålla berörda rektorer informerade via mail
  • samarbeta med Ung i Luleå och kommunens strateg för ungdomsinflytandefrågor
  • betala ut ”aktivitetsstöd” till elevråd mot att de lämnar in verksamhetsberättelse

PUST

PUST (Projekt Under SkolTid) är pengar som Kulturskolan administrerar och som kan sökas av alla som vill göra något under skoltid för barn och ungdomar i förskolan-gymnasiet i Luleå kommun för max 10 000 kr.


Under 19/20 och 20/21 har PUST-pengar utbetalats till:

  • busskostnader för studiebesök
  • hyreskostnader för utrustning till konserter och andra typer av föreställningar på skoltid
  • kostnader för projekt på skolan, t.ex. materialkostnader till elevprojekt, konserter, besök från teatrar, m.m.
 

För att underlätta ansökningen är PUSTansökan från och med hösten 2019 digitaliserad och finns i kommunens E-tjänst som går att hitta via Kulturskolans hemsida.

För mer information, se bilaga 2

 

Skapande skola

Skapande skola är ett statsbidrag vars syfte är att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolan. Statens Kulturråd fördelar årligen bidrag till huvudmän för grundskola och numera även förskola*. I Luleå är Skapande skola ett komplement till Kulturskolans ordinarie verksamhet, kulturinköp och skolornas egna arbete med estetiska uttryck i skolan.

I Luleå kommun är det organiserat så att en samordnare vid Kulturskolan sammanställer kommunens ansökningar till Kulturrådet. Skolorna i kommunen ansöker om projekt de vill göra i samarbete med någon kulturaktör. Förutom det så söker samordnaren medel för projekt där skolor bjuds in att delta samt initierar samarbeten med kulturaktörer.

Under läsåret 2019/20 var ca 5000 elever vid 29 av Luleås skolor på något sätt delaktiga i Skapande skola-projekt som kommunen fått 1500 Tkr för att genomföra. Därtill tog 3 av friskolorna del av föreställningar och workshops med artisten Jompa.

Eleverna har tillsammans med professionella teatergrupper och dansare arbetat med exempelvis värdegrundsfrågor som - vad är vänskap, solidaritet och likabehandling. Projekten har stimulerat barnens kreativitet, nyfikenhet och delaktighet i skapande och uttryck.

De har haft skrivarskola med författare, deltagit i interaktiva musik- eller teaterföreställningar och workshops där de utforskat gestaltning av kunskaper och erfarenheter med musik, dans och drama. Nytt för året var bland annat Cirkuskalaset - barnen fick både se en föreställning och ta del av workshops med olika cirkuskonster.

De konstnärliga och estetiska uttrycken bidrar till en ökad måluppfyllelse för elever i våra skolor. Med hänvisning till Barnkonventionen ska barn och unga både ges möjlighet att ta del av och delta i kulturell verksamhet. Barn och unga kan då utveckla olika uttryckssätt och förmågor vilket kan lägga en grund för ett livslångt lärande och identitetsskapande.

*Eventuellt tas Skapande förskola bort inför läsåret 21/22 enligt regeringens liggande budgetförslag

Statistik

Sammanställning antal deltagare i Kulturskolan läsåret 2018-2019. Samma person kan ha deltagit flera gånger i olika verksamheter.

Skolomr

fsk

sär

gy

heör

bjce

beno

gasurå

tot

Valbara ämneskurser

1

18

76

515

348

272

261

1491

Ksk som resurs

359

89

0

928

1152

1340

753

4621

Ensemble

0

0

0

131

12

7

0

150

Miljö

90

23

98

381

414

484

364

1854

Summa

450

130

174

1955

1926

2103

1378

8116

Ensemble/orkester/kör på Ksk

208

Totalt

8324

Kompetensutveckling pedagoger

17

Scenkonst Kulturinköp deltagande elever

6069

Scenkonst skapande skola, elever

1191

Eget arrangemang Julblåss

410

Skolbio

411

Totalt antal deltagare

16422


Sammanställning antal deltagare i Kulturskolan läsåret 2019-2020.

Samma person kan ha deltagit flera gånger i olika verksamheter

Skolomr

Fsk

Sär

Gy

HeÖrBj

BeNoCe

GaSuRå

Tot

Valbara ämneskurser

0

25

79

662

432

227

1425

Korta valbara ämnes

0

0

0

17

121

0

138

Ksk som resurs

439

126

0

1222

870

591

3248

Ensemble

0

0

0

80

0

0

80

Summa

439

151

79

1981

1423

818

4891

Ensemble/orkester/kör på Ksk

164

Totalt

5055

Kompetensutveckling pedagoger

225

Scenkonst kulturinköp deltagande elever

3907

Skapande skola deltagande elever

3015

Eget arrangemang Julblåss

500

Skolbio

608

Totalt antal deltagare

13310


Kulturskolans verksamhet pausades från 23 mars 2020 och flera större arrangemang och projekt ställdes in resten av terminen.

Kompetensutveckling – Kulturskolans personal

Läsåret 2018-2019

  • Sång med Jazz och Rockinriktning för Viktoria Norén steg 3, 7,5p.
  • Ljudteknik
  • Teckenkurs
  • Specialpedagogik med inriktning mot kulturskolan 7.5 hp – Kulturskoleklivet
  • Compose with me, 1,5 tim. Elin Maria Andersson, Barn på flykt i Umeå.
  • Jazzdans med skapande inslag, 3 tim. Clara Björk från Dans- och Cirkushögskolan Stockholm. Danskonsulenten stod för kostnad.
  • Koreografiska verktyg och skapande dans för elever i alla åldrar, 5,5 tim.
    Med Maria Nordlöw, lärarutbildare på SMI-Stockholms Musikpedagogiska institut. Danskonsulenten stod för kostnaden.
  • Skolan möter världen Globala Skolans årskonferens den 16–17 maj.
  • Tusen ord Barnkultur i skolans årskonferens i Borlänge 23–24 maj
  • Digitalt berättande och kreativt lärande 7.5 hp Kurs vid Umeå universitet.
  • Textiltryckskurs Haparanda 4–5 dagar i augusti 2018
  • Fortbildning i digitala verktyg med handledning av Eric Lundgren
  • Elbas steg 3, jazz/rockinriktning 7.5 hp
  • Stråkdagarna i Malmö 11–13 januari 2018
  • Internationell Stråklärarkonferens (European String Teacher´s Association – ESTA) i Cremona, Italien 26 april-1 maj 2018
  • Kontinuerlig fortlöpande fortbildning för stråklärare i orkesterspel i samarbete med Norrbottens kammarorkester
  • Webkurs 3Dgrafik i Blender
  • Webkurs C#programmering

Läsåret 2019–2020

  • Kulturskoleklivet 7,5 hp
  • Barn vill sjunga – 1 dags inspirationskurs i sång. Studieförbundet Sensus
  • Scenkonstföreställningarna Shakespeares hjärtslag och Stranden – Scen:se, ett projekt som skapar scenkonst för barn och unga med funktionsvariationer.
  • Pianodag i Boden – en inspirationsdag för elever och lärare arrangerad av Piano Vision under ledning av bl a Stefan Bojsten.
  • Elbas 4, 7,5 hp
  • Barnsångutbildning i Skellefteå, hel dag, Innehåll: barnsångmetodik, repertoar, uppsjungningsövningar för barn och samtal om ämnet.
  • MTBB (Music teatcher big band), Rovaniemi Innehåll: Storbandsspel, samtal om metodik, tips och inspiration från medlemmar i Norrbotten Big Band.
  • Oboefrossa på Musikaliska, Stockholm. Innehåll: Konserter med proffsoboeister, rörtillverkningsmetodik, oboespel, oboemetodik.
  • Sång 7,5 hp
  • SpeedAdmin - fortlöpande utbildning via videomöten med leverantören. Praktiskt arbete med att förbereda systemet inför lansering. Utveckling av kurser och steg-för-stegguider för övrig personal.
  • ZOOM - en utbildningsdag i konstpedagogik på Havremagasinet i Boden för att öka kunskaper om och upplevelser av konst och för att belysa vikten av olika konstverksamheter som finns runt i Norrbotten. En heldag, 8 timmar
  • Sång med Jazz och Rockinriktning 4, 7,5hp
  • Koreografiska metoder för åldern 4-6 år - webinarie

Sammanställning antal deltagare i Kulturskolan läsåret 2018-2019

Omvärldsanalys

Kultur- och musikskolor finns i hela Norden och den svenska musik- och kulturskolan är den enda som inte är lagstadgad. I Sverige har vi inte heller någon läroplan men efter att kulturskoleutredningen gjordes 2016, så finns det nu ett nationellt mål och stöd samt möjlighet att söka utvecklingsbidrag för verksamheten.

Kulturskoleverksamhet finns i 283 av landets 290 kommuner. Kommunerna satsade 2016 2,3 miljarder på verksamheten. Summan har ökat med 14 procent sedan 2013 (2016 års penningvärde). 230 000 elevplatser i ämneskurser – en ökning med 11 procent sedan 2013.

Fler och fler kommuner slopar avgiften. 2016 hade 16 kommuner avgiftsfri Kulturskola – en ökning med 60 procent sedan 2013. Luleå var pionjärer med att erbjuda kultur för barn avgiftsfritt. Avgiftsfrihet breddar målgruppen och ger större möjligheter för samverkan med skolan och andra externa aktörer. De flesta kulturskolorna i Sverige är organiserade under utbildningsnämnd eller kulturnämnd och ett fåtal ligger under annan nämnd eller ingen.

Under 2015 började samtal om kulturskolornas verksamhet föras på regeringsnivå. 2016 tillsattes en utredning där mål och statliga insatser diskuterades. Det resulterade i regeringspropositionen “En inkluderande kulturskola på fri grund”.

Nationellt mål för kulturskolan

I propositionen anser regeringen att ett nationellt mål för kulturskolorna ska ta sin utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen:

Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

För att uppnå målen ska kulturpolitiken:

  • främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
  • främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
  • främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
  • främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
  • särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur

Enligt regeringens bedömning ska det statliga insatserna för den kommunala kulturskolan bidra till:

  • att tillgänglighet och jämlikhet främjas
  • ett brett och angeläget utbud av kulturella och konstnärliga uttryck
  • hög kvalitet såväl i den breda som i den fördjupade undervisningen
  • god kompetensförsörjning

Regeringen gav Kulturrådet i uppdrag att bygga upp ett kulturskolecentrum vars uppgift är att samordna de statliga bidragen som ska syfta till att kulturskolorna får hjälp med att utveckla verksamheten och göra den mer jämlik över landet. (100 miljoner per år, 2021 höjs bidraget till 200 miljoner per år)

Kulturskolecentrums uppgift är också att arbeta med uppföljning, statistik, forskning och att sprida information. Lärosäten får också ansöka om att anordna utbildningar och fortbildningar för kulturskolelärare (Kulturskoleklivet). Även om den svenska kulturskoleverksamheten fortfarande inte är lagstadgad, lever diskussionen vidare. Flera motioner om att lagstadga verksamheten har lämnats in till riksdagen under hösten 2020.

Luleå i framkant

Uppdraget är sedan 2007 reglerat i en avsiktsförklaring med beslutad budgetram som förnyats av KS vart tredje år. Innevarande avsiktsförklaring (2017–2020) löper ut 2020 och 2019 togs beslut om en budgetminskning för kulturskolan med 5 miljoner kronor. För att avsiktsförklaringen skulle kunna löpa ut fick vi tillskott på 5 miljoner kronor under 2020.

Kulturskolan i Luleå har ett brett uppdrag och en verksamhet som intresserat många andra kommuner. Vi har varit tidiga med att se verksamheten både ur ett lärande och ett hälsofrämjande perspektiv – estetiska uttryck är viktiga verktyg för barn och ungas hälsa och identitet. Vi har en gedigen kompetens och kan erbjuda både bredd och hög kvalitet.

Förutom det stora värdet av att barn och unga ges arenor och möjlighet att delta i det kulturella livet, för kulturens egen skull, så är verksamheten en viktig del i kulturlivet, ett verktyg för ett öppet och kreativt samhälle, mycket betydelsefull för Luleås innevånare, och Luleås attraktivitet.

Att eftersträva utveckling och förnyelse är viktigt då verksamheten samspelar med förändringar i kulturlivet och barns och ungas förutsättningar och intressen. Samtidigt är det viktigt att bevara de traditionella verksamheterna för ett mångsidigt kulturliv där olika konstarter berikar varandra. Luleå Kulturskola är i framkant bland kulturskolor då det gäller samverkan mellan konstformer, skolformer och ämnesintegrering. Under 2019 bjöds några av våra lärare in till att föreläsa för andra kulturskolelärare i Stockholm och i Göteborg. De var inbjudna för att berätta om sina arbetssätt och hur de utvecklat sina ämnen med temat spelutveckling och elevdelaktighet i dansens skapandeprocess.

Två av kulturskolans lärare har i många år haft samverkansprojekt med grundskolans lärare och arbetat med fokus på ett reflekterande arbetssätt. De erbjuder nationell fortbildning på skolverkets hemsida. Projektet beskrivs mer utförligt på sidan 63.

Vi får ofta frågor från kommuner som ska ombilda sin musikskola till kulturskola eller från kommuner som funderar på att ta bort avgifter, om våra erfarenheter. Luleås goda förutsättningar gör att vi har en god tillgänglighet och närhet. Styrkan ligger bland annat i att vi är avgiftsfria, att vi finns i skolan under dagtid och har god samverkan med alla skolformer.

Mycket betydelsefullt är också att vi har våra lokaler samlade i ett Barnens kulturhus. Här finns möjligheter att obehindrat variera lokalerna efter behov, för lärande, upplevelser och inspiration. Här lägger vi en grund för samverkan och utveckling av ämnen och samverkan mellan pedagoger och elever. Alla barn och skolpersonal i alla skolformer i Luleå, har ett spännande hus att besöka där vad som helst kan hända.

Bredd och spets

Det är viktigt att en Kulturskolan kan erbjuda både bredd och spets. I kulturskolans verksamhet ska alla få prova och de som brinner för verksamheten ska få möjlighet att utvecklas. Ibland blir deltagandet i den kulturella verksamheten ett intresse för livet och ibland också ett yrkesval. Kulturskolans undervisning ger en bra grund för fördjupning inom estetiska uttryck under ledning av lärare med gedigen kompetens. Hos oss finns en utvecklingspotential i flera steg. Eleverna får möjlighet att medverka i orkester, samspel, föreställningar, turnéer, lägerverksamhet och tillfälle att samverka med professionella kulturutövare och det är viktigt att de får den kunskap, erfarenhet och de utmaningar de behöver för sin utveckling.

Kulturskolans lärare har en rad olika kompetenser inom olika ämnen, både bredd- och spetskompetens. Det styr vårt utbud samtidigt som vi ständigt fortbildar oss. Elevernas åsikter och önskemål om vad de vill göra och under vilka former de vill delta har stor betydelse för oss. Våra lärare brinner för sin verksamhet och när lärare tillsammans med eleverna får stort ansvar och spelrum att vara kreativa inom sin profession, får vi en blomstrande verksamhet.

Hållbar utveckling

I Luleå har vi länge haft ett lärandeuppdrag, utöver den valbara verksamheten. Kulturskolan är en resurs som förstärker den ordinarie undervisningen i alla skolformer och bidrar till måluppfyllelse med hjälp av estetiska ämnen och kultur. Efter att Miljöskolan slogs ihop med Kulturskolan har vi också i uppdrag att vara ett komplement och stöd till skolor i frågor som handlar om hållbar utveckling och kretslopp i naturen och samhället. Alla lärare har fått fortbildning inom området och vi har haft ett nära samarbete med Globala skolan. Detta för att alla lärare, oavsett ämne, ska ha med sig ett hållbart förhållningssätt i allt vi gör. Miljöpedagogen och kulturskolans lärare i alla ämnen, kan i samverkan erbjuda många roliga och spännande projekt i arbetet med hållbar utveckling.

Hälsa och kultur

Från januari 2019 är Kulturskolans verksamhet en del av Barn- och utbildningsförvaltningens Resurscentrum. Att Kulturskolan ingår i en sådan organisation ihop med elevhälsan och flerspråkscentrum är förmodligen unikt i Sverige.

Vi har uppdraget att tillsammans verka för barnens bästa och för att alla ska nå målen. Inom regionen är kultur och hälsa ofta tillsammans en enhet och vi vet att kulturens effekter bidrar till faktorer som kopplas till bättre hälsa och välmående, i många aspekter. Kopplingen mellan kultur och hälsa är stark och vi ser möjligheter att utvecklas tillsammans, då vi samlar olika kompetenser. Möjligheten finns då att vi som resurscentrum kan bli en nationell förebild.

I Luleås Kulturskolas breda uppdrag ingår också ett övergripande ansvar för de kulturella inslagen i skolan. Vi har ansvar för kulturinköp, Skapande-skola och Skapande-förskola-bidrag och PUST-bidrag. Vi stöttar också skolornas elevråd. Med många delar kan vi skapa mervärde och arbeta för barns rätt och tillgång till kultur och rätt att själva utöva konstnärliga aktiviteter som passar deras ålder och utveckling.


Prioriterade utvecklingsområden

Läsåren 2018-19 och 2019-2020

Visionärt utvecklingsarbete

De senaste åren har inneburit många förändringar i verksamheten. Organisationsförändringar, nya uppdrag och även förberedelse på en budgetminskning som innebär att vi kommer att behöva minska bemanningen med tio tjänster. För att vi ska kunna gå i samma riktning och kunna prioritera och identifiera vilka kompetenser vi behöver för framtiden, arbetar vi med ett visionsarbete på Kulturskolan. Med utgångspunkt i våra styrdokument har vi 2018 tagit fram tre visioner och mål för verksamheten. Till det har vi kopplat aktiviteter som resulterat i den utveckling som skett och som vi beskriver i verksamhetsberättelsen.

Alla barn och unga känner välmående, framtidstro och vilja att påverka

Våra ämnen främjar psykisk hälsa. Vi vill nå fler, och speciellt de som behöver oss mest. Vi vill stötta elevers egna initiativ, arbeta med elevdelaktighet och att utveckla samverkan inom Resurscentrum och med skolans personal.

Luleå Kulturskola är en spjutspets och inspiratör gällande kulturskoleverksamhet och hållbar utveckling

Vi vill fortsätta att prova nytt och utveckla våra ämnen, våra arbetssätt, fortbilda oss inom olika områden, bland annat hållbar utveckling, och sprida goda exempel nationellt.

Alla kommunens elever, föräldrar, skolpersonal och politiker är insatta i Kulturskolans verksamhet och dess positiva effekter

Kulturskolan är till för alla barn och unga i Luleå. För att nå så många som möjligt är det viktigt att nå ut med information och att skapa delaktighet och engagemang för vår verksamhet. Vi gör årligen en plan som innehåller aktiviteter som föreställningar, utställningar och informationsinsatser till föräldrar, elever och skolpersonal. Vi har bland annat planerat medverkan i SM-veckan, Luleå 400-år och jobbat med att utveckla våra återkommande arrangemang. Vi har delat forskningsrapporter och aktuellt material om kultur och hälsa på vår FB-sida.

Projektkatalogen - nytt arbetssätt

För ökad likvärdighet och tillgänglighet och för att kunna möta fler har vi samlat våra projekt i en katalog som skickas ut till skolenheterna i början av höstterminen. På detta sätt blir projekten mer transparenta och kan inspirera och ge idéer. Lärare och pedagoger anmäler intresse för att delta med sina klasser och grupper. Vi fördelar sedan våra projekt geografisk och med viss extra fördelning till skolor som vi fått i uppdrag att satsa extra på.

Vi provade detta sätt att arbeta under läsåret 19/20 och har fått mycket positiv respons så vi kommer att fortsätta att utveckla katalogen tillsammans med skolenheterna.

Tidigare arbetade projektgrupperna i varierande konstellationer, gjorde ständigt nya projekt som utformades med skolenheterna, och var bara tillgängliga för skolorna på sitt område, med undantag för drakryttarna som arbetade över hela kommunen. Nu arbetar vi istället i fasta projektgrupper med samma projekt hela året eller ett halvår i taget. Det effektiviserar planeringstiden och samma projekt når fler skolor eftersom alla arbetar över hela kommunen. Enheterna kan fortfarande komma med egna idéer och önska projekt eller önska att lärare från kulturskolan deltar i ett utvecklingsarbete. Katalogen har också blivit ett sätt att inspirera andra kommuner i vårt arbetssätt.

Detta arbetssätt är mer effektivt och en omställning inför 2021 då vår effektivisering är gjord och vi har minskat bemanningen med tio tjänster.

Utvecklingsbidrag från Kulturrådet

Kulturskolebidraget har funnits sedan 2016 och ska bidra till utveckling av kulturskolornas verksamhet. Att nå nya målgrupper, arbeta med nya ämnen och nya metoder är exempel på vad bidraget kan användas till.

Vi har ett pågående utvecklingsarbete i verksamheten r rskolan som vi kallat “Kulturskola för alla”. Vi har valt att gå från en tonvikt ̊ musikterapeutiska metoder till fokus ̊ en upplevelsebaserad estetisk verksamhet.

Vi har investerat i instrument r att kunna erbjuda längre hyrtider för mer lika jligheter mellan olika kurser.

Exempel på satsningar

Vi har också gjort flera kurser i samverkan med Vilda Kidz samt vänt oss till nyanlända och gymnasieelever för att nå nya målgrupper.

Vi har i projektform breddat vårt utbud av ämneskurser, för att på så sätt kunna ge elever möjlighet att delta i kurser som inte erbjuds på deras skola. Möjlighet att söka kurser på Kulturskolan finns nu i vårt ordinarie utbud.

Vi har satsat på prioriterade områden och har bl.a. kunnat utöka verksamheten på Råneåskolan med folkmusik och bildverkstad på Tunaskolan.

Barnens Kulturhus

Vi fortsätter att arbeta för att Kulturskolan ska vara ett levande hus, ett barnens kulturhus. På vardagskvällarna har vi flera aktiviteter samtidigt i huset, vartannat år har vi öppet hus och på ledigheterna lovaktiviteter.

Pedagogiskt forum

Även om vi satsar mycket på fortbildning finns ett behov av att prata om, få ta del av, och få dela med sig av undervisningsmetodik och pedagogiska frågor. Vi har därför skapat ett pedagogiskt forum där våra lärare själv delar med sig eller där vi bjuder in andra för att berätta. Utvecklingsarbetet drivs av en grupp lärare på kulturskolan.

Likvärdighet och tillgänglighet - Nya arbetslag

2019 gjorde vi om våra arbetslag och gick från sex till fyra lag. Vi anpassade våra områdesbaserade arbetslag till grundskolans tre skolområden medan ett arbetslag riktar sin verksamhet till hela kommunen. Vi har också försökt att planera resurserna utifrån den pågående personalminskningen. Det är svårt att omfördela resurser då lärare har pågående kurser med elever ute på skolorna. Vi försöker också planera hållbart och jobbar för att lärare inte ska ha så många arbetsplatser, både med tanke på lärarens arbetsmiljö men också för att minska på resor mellan skolor. Att minska antalet skolor som lärare jobbar på påverkar utbudet för eleverna och vi har för att kompensera detta gett möjlighet för elever att, i mån av resurs, kunna få instrumentundervisning centralt på Kulturskolan då instrumentet inte finns på den egna skolan.

Regional samverkan - strategidokument 2018–2021

Norrbottens kultur- och musikskolor har länge haft samverkan och från 2013 har vi ett gemensamt strategidokument. Dokumentet har förnyats efterhand och det senaste gäller för perioden 2018 - 2021.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

"Kulturskolan är den viktigaste faktorn för barn och ungas möjligheter att själva få skapa och använda kulturella uttryck."

(Ur Region Norrbottens kulturplan 2018-2021)

Kulturskolorna i Norrbotten erbjuder delaktighet och meningsfulla sammanhang för barn och unga samt berikar kulturlivet i regionen. Därigenom bidrar kulturskolorna till livskvalitet för invånarna och attraktionskraft för regionen. De estetiska uttrycksformerna har ett egenvärde där individens uttryck, upplevelse och skapande är ett mål i sig. Kulturskolorna i Norrbotten erbjuder estetiska uttryckssätt där tradition och nyskapande får plats sida vid sida. Vi vill att Norrbotten ska vara en region som kännetecknas av jämlikhet och mångfald där barn och unga kan göra sina röster hörda. Kulturskolorna är den arena där barn och unga ges kreativa verktyg att utveckla sina förmågor, hitta sin drivkraft och välja sina vägar.

Den regionala samverkan mellan kulturskolorna har följande syfte och struktur:

  • Arrangera gemensamma konferenser i form av tvådagarsupptakt vartannat år
  • Samordna kompetensutveckling i samverkan med regionala och nationella aktörer
  • Samordna utbyten mellan både elever och lärare inom regionen exempelvis i form av läger och talangutveckling
  • Stödja aktiva ämnesnätverk med möjlighet för dessa att söka medel för gemensam fortbildning
  • Undersöka möjligheten till distansundervisning och andra lösningar för ett bredare utbud i regionen
  • Verka för att tillskapa en tjänst som regional kulturskolesamordnare
  • Arrangera träffar terminsvis med länets kulturskoleledare, för att planera och följa upp de gemensamma projekten
  • Aktivt bedriva opinionsbildning och därigenom agera för utveckling av skola och kulturliv

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kulturskolesamordnare - treårigt arvsfondsprojekt

2019 ansökte Kulturskolorna i Norrbotten och Region Norrbotten om att bli ett av tre län att få delta i arvsfondsprojektet ”Kulturskola i hela landet”. Norrbotten, Västmanland och Örebro län blev uttagna regioner. Arvfondsprojektet syftar till att ge fler unga bättre uppväxtvillkor och bryta utanförskap genom kulturutövande. Fokus ligger på samverkan mellan kommuner, föreningsliv/folkbildning samt regionala institutioner. I projektet prövas och implementeras nya samverkansformer, arbetssätt och metoder. I Arvsfondsprojekten anställs en kulturskolesamordnare som driver projektet och Kulturskolerådet är projektägare. Norrbottens kulturskolesamordnare arbetsleds av, och har sin arbetsplats på Norrbottensmusiken och jobbar halvtid med ungdomsfrågor för Regionen och halvtid med frågor för länets kulturskolor. Projekttiden är tre år.

Mer info om projektet finns på projektets hemsida www.norbottenskulturskolor.se Länk till annan webbplats.

Spelutveckling

Att bygga dataspel lämpar sig väl för Kulturskolans verksamhet i och med att det är skapande inom flera olika estetiska ämnen som bild, musik, media, drama och dessutom når arbetet mål inom läroplanen inom ämnena Teknik, Matematik, Svenska, Musik och Bild. Vår mediepedagog har utbildat sig på ett antal gratisprogram för spelutveckling och bygge av 3D-modeller. Sedan har vi påbörjat kursverksamhet, både i projektform på dagtid i skolan, och på kvällstid som valbar kurs. Luleå Kulturskola ligger i framkant i arbetet med dataspel i Kulturskoleverksamhet. När arbetet pågått ett läsår såg vi möjligheten att utveckla arbetet ytterligare genom att investera i bärbara datorer med speciella program och mallar installerade. Vi ansökte och fick pengar av Facebook för investeringen under vårterminen 2020. Se bilaga 1 s

Nytt utbud på särskolan - Kulturskola för alla!

Särskolan är nu samlad till en skola och det skapar nya möjlighet för oss att skapa verksamhet på skolan, både i samarbete med skolan i form av projekt, och valbar verksamhet som blir lättare tillgänglig för eleverna. Vi har valt att skräddarsy kurser för särskoleelever men de som är i behov av andra kurser kan slussas vidare till kollegor av vår Särskoleansvariga pedagog.

Digitalisering

Kulturskolan har under 2019/2020 infört ett nytt elevhanteringssystem som underlättar antagning och följer sekretessbestämmelser enligt GDPR. Vårdnadshavare eller myndig elev anmäler sig till de kurser som finns i Speedadmin som man når via Kulturskolans nya hemsida www.lulea.se/kulturskolan Länk till annan webbplats.. Vi erbjuder olika utbud på olika skolor beroende på vilka kulturskolelärare som arbetar på skolan. Det finns även möjlighet att söka andra instrument på kvällstid på Kulturskolan.

Elevhanteringssystemet underlättar det administrativa arbetet för våra lärare. Scheman läggs direkt i systemet och meddelanden kan skickas direkt till elever och vårdnadshavare. Det nya systemet förenklar också fakturahanteringen som tidigare varit problematisk. Vi har nu också ett kösystem som gör hanteringen enklare och mer transparent. På vår nya hemsida har vi information både till allmänheten och till personal i skolor och förskolor. Skolornas personal ser tydligt vad vi har att erbjuda, kan lätt komma i kontakt med oss och även söka PUST-bidrag som vi gjort till e-tjänst på sidan.

Vi hanterar numera även elevers medgivande för publicering av media på digitala plattformar i en ny E-tjänst.

Kultur och hälsa

Projekt psykisk hälsa

Kulturskolans verksamhet är inte behandlande, vi arbetar med kultur för kulturens skull och med den verksamhet vi är specialiserade på. Vi vet att kultur bidrar till psykologiska, fysiologiska och sociala tillstånd som associeras med förbättrad hälsa. Vi får kontinuerligt respons av elever, skolpersonal och föräldrar, om hur estetiska och kulturella verksamheter påverkar barn och elevers välmående positivt. Utöver välmående finns det även ett antal studier som visar att studieresultat påverkas positivt av kulturella aktiviteter.

Våren 2020 hade Luleå kulturskola tillsammans med ett antal andra kulturskolor i länet, uppstart av ett utvecklingsprojekt där vi tillsammans vill stärka kultur som verktyg för att öka psykisk hälsa hos barn och unga i våra kommuner. Vid ett gemensamt uppstarts-webbinarium i juni delade vi erfarenheter och fick bl.a. lyssna till Malin Anclair, Kompetenscentrum för kultur och hälsa, Region Stockholm. Hon berättade om en ny Rapport från WHO där evidensen mellan kultur och hälsa beskrivs i över 3000 studier. (Mer info om länets gemensamma projekt och länk till rapporten finns på www.norrbottenskulturskolor.se.)

Under höstterminen 2020 startar Kulturskolorna i länet upp olika verksamheter med fokus på psykisk hälsa. Vi kommer även att mäta hur verksamheterna påverkar välmående hos de som deltar. I Luleå startar vi upp verksamheten ”Dansa utan krav” som riktar sig till ungdomar i högstadiet. Danslärarna kommer att jobba utifrån Anna Dubergs metod ”Dans för hälsa”. Anna Duberg är forskare och fysioterapeut har disputerat på metoden och våra danslärare har utbildning i densamma. I uppstarten har vi haft kontakt med skolsköterskor och kuratorer för att gemensamt kunna hitta rätt målgrupp och tillsammans stötta och peppa ungdomar att delta.

Friskvårdsplatser

Kulturskolan har god samverkan med skolornas personal och vi kan, i mån av plats, tillsammans ofta prova olika aktiviteter för elever med särskilda behov, aktiviteter som vi tror kan stärka eleven. För att vi lättare ska kunna kommunicera kring detta kommer vi att benämna det som friskvårdsplatser. Dessa platser ges alltid i samverkan med skolans personal och är inte platser som elever själva, eller elevens vårdnadshavare kan anmäla sitt barn till.

Under hösten 2020 arrangerar vi fortbildningen MHFA (Psykisk hälsa första hjälpen) där några av lärare från länets kulturskolor deltar och vi har även bjudit in personal från elevhälsan. Vår lärare/musikterapeut som är specialiserad för att jobba med särskolan kommer att hålla i en intern fortbildning om funktionsvariationer som ett led i att göra kulturskolan mer jämlik. Kulturskolans lärare erbjuds också KAT- utbildning under hösten (Kognitiv affektiv träning)

Utveckla samverkan med skolenheterna

Vi har under lång tid haft en god samverkan med lärare och rektorer på skolenheterna så väl som med elevhälsan, men nu fördjupar vi det samarbetet ytterligare. I grundskolan har det under en period minskats på de praktiskt-estetiska ämnena till fördel för de teoretiska, samtidigt som barn och unga mår allt sämre. Från klass fyra ser man att elevers mående, och speciellt flickornas mående börjar försämras successivt. Det är viktigt att få denna utveckling att vända. Här kan kulturen ha en viktig funktion genom att öka elevers hälsa och förbättra skolresultat. Under hösten 2020 har vi initierat möten på rektorsnivå, där vi tillsammans diskuterar frågan om hur vi tillsammans med skolan ska verka för att möjliggöra mer kultur för barn och unga i Luleå.

Elevinflytande

Gemensamt utvecklingsprojekt för ökad elevdelaktighet

Norrbottens kulturskolor startar nu också upp ett gemensamt strategiskt arbete för att ökad elevdelaktighet, elevinflytande och för att stimulera till nya undervisningsformer.

Norrbottens kulturskolesamordnare gjorde vårterminen 2020 en kartläggning bland Norr- och Västerbottens kulturskolor på tema elevinflytande och nya undervisningsformer. Den visar, liksom liknande nationella studier, att eleverna har stort inflytande på de egna lektionernas utformning och innehåll, men mindre inflytande över det utbud som kulturskolorna erbjuder. Det har också undersökts vilket utbud eleverna önskar i några kommuner i Norrbotten (ej Luleå). Det visade sig att det finns ett glapp mellan vad barnen önskar och det som erbjuds. Utifrån den undersökningen ser vi att Luleå, bland annat genom projektmedel, kunnat erbjuda flera av de ämnen som önskas men vi har fortfarande ett stort arbete framför oss att hitta former för mer elevdelaktighet i verksamheten och det är ett prioriterat utvecklingsområde.

Kulturskolans valbara undervisning

I Kulturskolans frivilliga undervisning har eleverna stor påverkan på innehållet i undervisningen. I musikkurserna lägger lärare och elever tillsammans upp en planering och ett mål för undervisningen. De yngre deltar ofta i grupp och får prova på olika delar i ämnet, men ju äldre eleven blir desto mer styr elevernas egna mål och förväntningar undervisningen och undervisningsformen. I slutet av varje läsår görs en utvärdering av undervisningen.

I gruppverksamheterna är eleverna, på olika sätt, delaktiga tillsammans i planering och innehåll för läsår eller termin.

Kulturskolan som resurs

I arbetet med projekt som erbjuds till alla skolenheter, är målet att skapa arenor med stor elevdelaktighet. Med hjälp av estetiska uttryck och genom att integrera drama och teater i skolans dagliga arbete, underlättas möjligheten för barn att få uttrycka sina egna tankar.

Vad tycker eleverna i Luleå?

Eftersom vi finns på alla kommunens skolor och även möter skolornas elevråd regelbundet genom vår elevrådskoordinator, så har elevråden fått bli vår kanal till eleverna. Här möter vi även de elever som väljer att inte delta i kulturskolans verksamhet. Under våren 2020 mötte vi tre elevråd på högstadiet, ca 45 elever, för en enkät/intervju. Eleverna fick först information om vad Kulturskolan är och sedan fick de frågor att tänka kring. Elevernas tankar, reflektioner och önskemål är en del av vårt utvecklingsarbete. Kort sammanfattning av vad eleverna uttryckte:

  • Cirka 15 procent av högstadieeleverna hade varit in på, eller kände till Kulturskolans hemsida.
  • Man hade generellt uppfattningen att man kom in i verksamheten under mellanstadiet. Väldigt ovanligt att man kontaktar eller söker till Kulturskolan som högstadieelev.
  • Tre önskemål på nya ämnen framkom. Data/spelproduktion, Slöjd/mode sömnad och Naturaktiviteter, till exempel kanot.
  • En hemsida är inte ett bra sätt att kommunicera med åldersgruppen högstadieelever.

Här är två exempel på hur vi arbetar med elevdelaktighet i hela processen.

Vi Skapar Rum för Skaparkraft - att möta sig själv och andra i ett konstnärligt sammanhang.

Våra danslärare AnnaKarin Lagnebäck och Annica Lomgren berättar:
Vi danslärare har ett konstnärligt skapande och utforskande arbetssätt där vi tillsammans med våra elever arbetar med sceniska projekt i olika former.

Eleverna arbetar skapande med improvisation och komposition, dansformen är modern och nutida dans. Vi arbetar åldersblandat, från lågstadiet upp till gymnasiet, eleverna får då möjlighet att träffas över åldersgränser och skapa, dansa och utbyta erfarenheter där vårt mål är att skapa en trygg miljö för eleverna i både process och uppförande. Det är viktigt att eleverna vet vad vi gör, varför de är där och vad som förväntas av dem, att de förstår vad det är vi skapar tillsammans och känner sig delaktiga i hela processen.

Vi danslärare är konstnärliga ledare, vi tränar på att vässa blicken för att kunna se betydelsen av olika konstnärliga val i processen och vi reflekterar tillsammans med eleverna om vad det är vi gestaltar och berättar.

Luleå Kulturskola blev inbjudna till Kulturskolepedagogdagen 2019 i Göteborg för att berätta om arbetet med våra kvällselever i dans. Den övergripande rubriken för dagen var ”Vad sätter vi på scenen?”.

Kulturskolepedagogdagen är en nationell mötesplats för kulturskolepedagoger för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverkande för att främja en likvärdig kulturskola med hög kvalitet. Luleå Kulturskola var de enda föreläsarna som representerade Kulturskola. Rubriken för presentationen var:

“Vi skapar rum för skaparkraft. Luleå Kulturskola berättar om hur de skapar en röd tråd inför och i föreställningar och om hur eleverna görs delaktiga i hela processen. Med helhetsberättandet i fokus och om hur eleverna kan stärkas i sitt skapande.”

Inför föreläsningen ställde vi frågan till våra äldre danselever: “Känner du dig delaktig i processen när vi jobbar mot föreställning? I så fall, på vilket sätt?”

Här är några av elevernas röster:

”Jag, som dansare på Luleå Kulturskola, får vara med i skapandeprocessen, genom att vi får komma med idéer om både vad föreställningarna ska innehålla, om danssteg, om musik, om klädval, smink och rekvisita. Vi bemöts alltid på ett positivt sätt av lärarna. Vi uppmuntras till att skapa och att komma med våra idéer och skapa en helhet i föreställningen.”


”Vi får komma med tankar och idéer och vi pratar mycket om hur vi tolkar musiken och hur den får oss att känna och arbetar därifrån.”

”Jag känner mig delaktig inom dansen eftersom jag får använda mitt eget skapande och min egen kreativitet när vi gör koreografier och jag känner att jag kan uttrycka mig själv mycket mer än när vi använder oss av färdiggjorda koreografier.”

”Vi får skapa och dansa i en härlig gemenskap.”

”Vi får själv komma på idéer på de kostymer som vi tycker passar till det vi uttrycker i dansen.”

”Vi alla har en väldigt bra gemenskap och kommunikation vilket gör att alla vågar säga sina tankar och åsikter, som alltid tas på allvar.”

”Inför vår kommande dansföreställning fick var och en skriva ner förslag på vad vi själva ville dansa om.”

”Jag tycker vi får vara med på de flesta sätt och med det mesta. Vi ger våra idéer när de (lärarna) kommer med en idé om en föreställning eller en plan, en röd tråd och så syr vi ihop det där till ett lapptäcke, till en helhet. I musiken, vare sig de har varit och valt låtar eller vi, eller tillsammans, så får vi skapa och med skapelsen så kommer ju våra egna budskap och tolkningar som de tar i åtanke och som vi får säga vart vi tycker i historien det passar och på det sättet blir ju föreställningen så mycket mer....eller det vi vill ge till andra och till oss själva genom dansen, blir så mycket mer genuint.

Vi blev positivt överraskade. Det visade sig att eleverna uttryckte att de kände hög delaktighet, högre än vi trodde. Vi blev förundrade över deras svar och tittade på delaktighetstrappan:

”Att eleverna blir lyssnade på, att de får stöd att uttrycka sig, att deras synpunkter får betydelse, att de känner att de medverkar från början till slut, att de får vara med och ta beslut och ta ansvar”.



Vi blev inspirerade att fördjupa och utveckla våra danselevers delaktighet ytterligare när FN:s barnkonvention skulle bli lag i Sverige 2020. Vi beslutade att allt skulle börja hos eleverna denna gång. Vad ville vi berätta, vilka känslor skulle gestaltas, musik, kostym, rekvisita mm. “Speglingar” blev namnet på dansföreställningen och frågeställningarna blev “hur är det att vara jag?”, problem, styrkor och frågeställningar i de olika åldrarna som eleverna är i (8 år upp till gymnasiet åk.3). Psykisk ohälsa, sociala medier och normer om hur man måste vara, att inte duga som man är, rädsla att bli lämnad, mobilberoende, fart och fläkt, längtan, gängbildningar, roligt och lätt.

Eleverna har skapat egna kompositioner och våra två äldsta elever som deltagit många år i dansen på Kulturskolan har skapat en koreografi för alla danselever som de har börjat lära ut till hela dansensemblen (50 barn och ungdomar i åldern 8–18 år). De äldre eleverna dansar med de yngre (stor möter liten).

Arbetet kommer att fortsätta nästa läsår 20/21.

Elevcitat om dansens kraft:

”Dansen är en del av mig. När jag dansar känner jag en storm av olika känslor, det kan vara allt från sorg, glädje, längtan, hopp och det är ett sätt för mig att uttrycka det jag känner och hur jag mår. Om jag inte skulle få dansa skulle jag känna mig instängd.

 

Modell för inflytande ”Att föra tanken vidare”

Två av kulturskolans lärare har i många år haft långa samverkansprojekt med grundskolans lärare och arbetat med fokus på ett reflekterande arbetssätt och med Ulla Viklunds reflektionsmodell ”Att föra tanken vidare”. Genom denna modell säkras inkludering och alla i elevgruppen blir delaktiga. Arbetet tillsammans med läraren Tarja Vestola, på Örnässkolan, beskrivs i en film som är en del av Skolverkets utbildning Undervisning i förskoleklass. Filmen heter ”Samverkan för fler uttrycksformer. Här får man se exempel på hur kulturskolans pedagoger, med sina estetiska uttryck, kan samverka med grundskolans pedagoger. Kulturskolans pedagoger ger också fortbildning i modellen.

https://www.youtube.com/watch?v=sjAmwd_ehIA&feature=emb_logo Länk till annan webbplats.

Så här beskriver Anders Bergsjö, musiklärare, och Helen Nilsson, danslärare, själva sitt arbete:

Vad?

Undertecknade två kulturskolelärare har under många år haft längre samarbeten kring arbetssätt och undervisningsutveckling med pedagoger på Örnässkolan. Dessa samarbeten har genomgående byggt på estetisk gestaltning i ett elevnära förhållningssätt för att skapa delaktighet i vardagen. Vi har fokuserat på de estetiska ämnena musik, dans och bild och ett innehåll som utifrån skolans kursplaner bildar en helhet för eleverna i sitt lärande. I oktober blev dessa två pedagoger från Kulturskolan kontaktade av Skolverket på förslag av Ulla Wiklund som anlitats för att skriva en webbartikel i ämnet. Detta resulterade i en webbfilm för att visa på goda exempel på samarbeten i en förskoleklass.

Vilka?

15 elever i Örnässkolans förskoleklass som befinner sig i skärningspunkten mellan förskola och skola. Örnäset är ett bostadsområde med många olika nationaliteter. Nyanlända elever går direkt utan förberedelse rakt in i en klass.

Hur?

Vi presenterar ett område eller ett tema som vi skriver centralt på en whiteboard. Därefter får barnen i parsamtal prata om tankar och eventuella kunskaper dom har om temat. Vi för upp dessa reflektioner i en tankekarta runt vårt temaordwhiteboarden. Alla par får delge vad de pratat om, det blir ett synligt arbete för alla. Vi tittar på våra samlade tankar, kanske sjunger, rappar osv. och väljer därefter något att processa (gestalta, levandegöra) estetiskt, i vårt fall i dans, musik och bild. Detta förhållningssätt, att låta estetiken ge liv åt tankar och idéer, kan leda till improvisationer och kompositioner som kan sammanfattas i till exempel en vernissage eller en föreställning. Resultatet blir levande kunskap som man minns.

Varför?

Utmaningen för lärare är att möta elever vars livserfarenhet rymmer många olika intryck.

”För nyanlända är det av stor betydelse att de snabbt får börja kommunicera med sina kamrater. Med estetiska lärprocesser kan ett fönster öppnas in i det svenska språket. Estetiska aktiviteter kan erbjuda något viktigt för alla elever och särskilt för de som är blyga och behöver språkstöd”. (Wiklund 2019, från webbartikeln)

Hållbart lärande omfattar estetik och reflektion dvs att elever och lärare kan använda många olika verktyg där, i vårt fall, musiken och dansen är bärande element i undervisningen.

Här reflekterar läraren i förskoleklassen:

”Flera sätt att uttrycka sig på; vi får alla barnen med oss, dom kan uttrycka sig i dansen, i musiken, i ord, i bild. Jag tror det blir lättare att lära sig och förstå saker och ting när vi ger utryck för samma saker i många olika led och på många olika sätt. När vi får med barnens känslor, så tror jag kunskapen blir djupare”.

Slutligen: Se till att ta hand om estetiken!

Den ska inte ses som en extra pålaga utan är en nödvändig tillgång för att involvera människans alla sinnen till en helhet. Estetiken ger oss möjlighet att komma åt många aspekter av att vara just människa, något som i dagens pressade skolsituation lätt riskerar att gå förlorat och resultera i en sinnligt torftig skolvardag.

Länk till Skolverkets webbkurs:

https://www.youtube.com/watch?v=sjAmwd_ehIA&feature=emb_logo Länk till annan webbplats.

Ansvarig för Verksamhetsberättelsen

Maria Bergenudd

Enhetschef Kulturskola

Resurscentrum

Bilaga 1 Ansökan Facebookbidrag

Facebook Community Action Grants

Kulturskolan i Luleå har under två års tid erbjudit skolklasser i årskurs 5 och 6 ett projekt i dataspelsbygge. Enligt läroplanen ska grundskolan arbeta med programmering och 3D-grafik med eleverna. Ett av Kulturskolans uppdrag är att stödja måluppfyllelse i skolan och vi ser att vi med våra kompetenser kan bidra till lärande för eleverna och bättre uppfyllelse av läroplanens mål i detta viktiga ämne.

Under de här två åren har vi sett utvecklingsmöjligheter som skulle kunna leda till ökad likvärdighet och bättre användande av resurser för en utveckling av barnens digitala kompetens.

Beskrivning av projektet:

Under en period av 4 veckor möter vi klasser där eleverna tillsammans får bygga ett spel i 3D med hjälp av programmen Unity och Blender. Vid det första tillfället går vi igenom programmen som ska användas, eleverna får bestämma en miljö, vilka hinder som finns på vägen och hur man går i mål i det tänkta spelet. Eleverna får sen skapa 3D-objekt och den musik och de ljud som de behöver i sin spelvärld. När alla komponenter är klara sätts delarna ihop till ett spel som eleverna får spela vid sista tillfället. Efter avslutat projekt har eleverna fått lära sig mer om tredimensionellt digitalt bildskapande och hur det hänger ihop med ett spels prestanda. Eleverna har fått ökade kunskaper om hur man planerar och bygger spel och hur programmeringen fungerar genom att man använder enkla script och kopplar dessa till spelobjekten.

Under hösten 2019 har även en kvällsgrupp startat upp som träffas en gång i veckan och har möjlighet att fördjupa sig ytterligare i ämnet över en längre tid. Detta bedrivs i Kulturskolans lokaler på Bergviken.

Varför söker vi bidrag till detta projekt?

Vi söker medel för att kunna köpa in bärbara gamingdatorer som vi kan ta med ut på skolorna. Det skulle öka likvärdigheten mellan de olika skolorna som har olika förutsättningar att själva skaffa sådan utrustning.

Vilken utrustning som finns tillgänglig på skolorna varierar stort vilket gör det svårt att erbjuda alla barn lika möjligheter. Det är inte heller tidseffektivt då det går åt mycket tid till att bara installera mjukvara på befintliga datorer av varierande kapacitet och kvalitet. Denna tid vill vi lägga på att undervisa eleverna istället.

Här skulle det vara till stor hjälp att ha en uppsättning bärbara datorer tillgängliga. Datorer anpassade för ändamålet och installerade med rätt mjukvara som vi kan ta med till de deltagande skolorna. Med dessa datorer skulle det även göra det möjligt för de skolor som saknar adekvat utrustning att vara med i projektet, vilket skulle öka likvärdigheten mellan skolor i olika områden.

Med den tänkta utrustningen skulle vi även kunna prova andra sätt att undervisa som i dagsläget inte är möjliga på grund av problemen med installation av program. Unity, den spelmotor vi använder oss av, tar en del plats och tid att installera. Sammansättningen av spelet sker därför på en central dator dit vi kopierar allt material, något som begränsar oss till den arbetsform vi använder oss av just nu. Om eleverna har rätt utrustning kan vi använda andra undervisningsformer där eleven på sin egen dator kan jobba i Unity. Att ha färdiginstallerade datorer som vi har kontroll över skulle göra detta möjligt.

Eftersom vi arbetar med 3D-grafik är vi också intresserade av att använda oss av VR (exempelvis ii programmet Medium) för att skapa 3D-modeller, som ett komplement till Blender som vi använder idag. För att alla elever ska få möjlighet att arbeta med detta inom den tidsram vi har för projektarbetet behöver vi 2 kompletta uppsättningar av datorer.

Vi har även dataspelskurser på kvällstid där vi kan nyttja både datorer och VR, det blir alltså dubbel nytta med den utrustning vi tänkte köpa in för de pengar vi nu ansöker om.

Budget

12 bärbara gamingdatorer x 9000 kr = 86 400 ex moms

2 bärbara gamingdatorer med kapacitet för att driva Oculus Rift S x 10 500 = 21 000 ex moms

Dramatenväska för transport och förvaring 1600kr

Elskarvsladdar 1500kr

2 Oculus Rift S x 4000 = 8 000 ex moms

Totalt 120 000 Kr

Ur beslut från Charities Aid Foundation America:

Jag har glädjen att informera om att styrelsen för Charities Aid Foundation America (CAF America) beviljar ett bidrag till Luleå Kulturskola med ett belopp av 120,000(SEK). Medlen har i förväg överförts till ert konto i enlighet med instruktionerna. Om ni har begärt utbetalning via check kommer checken inom kort att skickas till er per post. Detta bidrag avser: De aktiviteter som beskrivs i er Facebook Community Action Grants projektansökan

Bilaga 2 PUST-ansökan sammanställning

PUST-bidrag

Projekt Under SkolTid

100 000 kronor /termin finns att fördela utifrån uppsatta kriterier. Vi tittar också på om enheterna fått PUST-bidrag de närmaste åren.

Det finns stort behov av projektpengar på skolorna. Våren 2020 hade vi ansökningar sammanlagt över 400 000kr.

Kriterier:

  • Pengarna ska gå till ett projekt, något som har en början och ett slut, något extra man vill göra utanför obligatorisk verksamhet.
  • Max 10 000kr.
  • Pengar ges till aktiviteter och dess omkostnad, ej till rena investeringar.
  • Pengarna ska användas samma termin de är sökta.

HT 2018

9000

Björkskataskolan

9000

Björkskataskolan

4000

Ormbergets grundsärskola

8000

Mandaskolan

8000

Antnässkolan

4000

Måttsundsskolan

5000

Kråkbergsskolan

2000

Mariebergsskolan

8000

Residensskolan

4000

Montessoriskolan

8000

Nya Läroverket Bergviken

8000

Örnässkolan

8000

Råneskolan

9000

Teknikens Hus (för skolprojekt)

6750

Föreställning


VT 2019

2900

Måttsunds förskola

6000

Alviks förskola

9000

Björkskataskolan

9500

Björkskataskolan

10 000

Björkskataskolan

2000

Montessoriskolan

2100

Montessori förskola

6600

Montessori förskola

7000

Stadsöskolan

10 000

Persöskolan

10 000

Hertsöskolan

10 000

Örnässkolan

10 000

Matteläger högstadierna

5600

Hackspetten gymnasium


HT 2019

9000

Ersnässkolan

2500

Måttsunds förskola

6000

Avans förskola

8000

Porsöskolan

5000

Benzeliusskolan

7500

Östra skolan

3000

Montessori lågstadium

3000

Montessori förskoleklass

10 000

Sunderbyskolan

5000

Persöskolan

10 000

Råneskolan fritids

6000

Furuparkskolan

10 000

Hertsöskolan

10 000

Tallkronanskolan

5000

Flerspråkscentrum


vt 2020

10 000

Örnässkolan

7000

Luleå gymnasieskola/Hackspetten

6000

Porsöskolan 4–6

3000

Mandaskolan

10 000

Hertsöskolan

7000

Rutviksskolan

8000

Bälinge förskola

9000

Ormbergsskolan

9000

Tunaskolan

9000

Alviksskolan

9000

Boskataskolan

5000

Klöverträsk skola

10 000

Råneskolan 7–9


 

Senast publicerad: 2021-04-20Senast uppdaterad: 2023-06-28