Byggnader och miljöer
Inventeringen har visat att det finns flera kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer. De har lyfts fram och identifierats i vilket arkitektoniskt sammanhang och klassificering de tillhör.
Att en byggnad eller miljö är utpekad säger att vi behöver tänka till ordentligt och ta hjälp av sakkunniga vid framtida förändringar. Även byggnader intill påverkas också av förändringarna. En förutsättning för att ta tillvara och bevara en byggnad eller miljö är att som första steg dokumenterade och värdera dem, därefter ställningstaganden och beslut om vård- och underhållsplaner.
Identifierade kulturhistoriskt intressanta byggnader
Byggnader som tagits med har höga arkitektoniska kvaliteter, är tidstypiska och från olika tidsepoker. De har valts ut för att belysa bredden och mångfalden av Luleå byggda kulturarv. Med varje bild finns en kort beskrivning av dess kulturhistoriska sammanhang.
De kan fortfarande ha detaljer, originalskick, volymer och proportioner som härrör från tiden de byggdes. De kan alltså genom sitt byggnadssätt berätta om de estetiska idealen från en viss epok som fått fäste här i Luleå, om än i liten skala. Många är till stor del helt oförändrade och kan vara bland de äldsta byggnaderna i staden. Tillsammans bildar några en större miljö, vilket ger en större pedagogisk förståelse för Luleås bebyggelsehistoria. Andra står som solitärer i en förändrad omgivning.
Identifierade kulturhistoriskt intressanta miljöer
Ett kulturhistoriskt område binds samman av de arkitektoniska uttryck som är gemensamma för byggnaderna och/eller där de har en gemensam historia genom sin nuvarande eller tidigare användning, är viktiga faktorer för att kunna förstå hur området hänger samman. Det är genom sin historiska kontext, eller företeelse, som området synliggörs och blir läsbar.
För att kunna förstå det historiska sammanhanget bör många detaljer och byggnader vara kvar i området. Det kan vara möjligt att radera enstaka detaljer men ju fler detaljer/byggnader som försvinner desto svårare är det att förstå den historiska kontexten. Exempelvis ett järnvägssamhälle där stora delar av det är rivet och när den övergivna rälsen återstår kan det vara svårt att förstå betydelsen av järnvägen som orsak till att samhället kunnat utvecklas och blomstra. Det är ofta svårt att veta i förväg när man tagit bort för mycket, därför är den antikvariska kunskapen så viktig.
Ofta går det bra att göra mindre förändringar. Exempelvis en bostad måste fortsätta fungera som bostad även fast den är skyddad. I ett större område kan nya byggnader tillkomma, det viktiga är hur de anpassas och byggs. Siktlinjer, gestaltning och helhetsgrepp är mycket viktigt när man arbetar i känsliga miljöer. En erfaren person som kan byggnadsvård är därför ovärderlig. Det vill säga en person som kan skötsel, underhåll och ändringar av byggnader och miljöer med beaktande av och med utgångspunkt från dess kulturvärden.
De frågor ett kulturhistoriskt intressant område ska besvara är miljöernas arkitektoniska attribut och dess funktion. Exempel på ett sådant område eller miljö kan vara en bevarad bondgård, järnvägsområde, verkstad eller en samling bostäder med stilattribut från en specifik epok. Det är alltså detaljer, historiska nämnare, användning, gemensam tidsperiod som tillsammans ger en företeelses kulturhistoriska sammanhang.
Ofta kan en intressant miljö innehålla flera historiska ”lager”. En företeelses kulturhistoriska sammanhang och dess uttryck bildar utgångspunkter för bedömning av de kulturhistoriska värdena. Flera olika kulturhistoriska sammanhang kan tillskrivas en och samma företeelse. Därefter måste det finnas en läsbarhet som gör att den kan förstås av flera personer.
Kartor som pdf
Kulturhistoriskt intressanta miljöer
Fakta
Byggt under tidsperioden: Före branden 1887-1920-talet.
Struktur bebyggelsemiljö: Villaområde
Bebyggelsens/byggnadens karaktär: Lågt, 1-2 våningar
Relation till omgivningen: Entré mot gården, förgård och entré mot gatan, öppen gårdstyp.
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
Bostadsområdet ute på udden kännetecknas av villor från olika tidsperioder, främst från sekelskiftet 1900. Under 1800-talet fanns tidig bebyggelse och senare kvartersindelning formade udden och flera villor uppfördes. 1931 upprättas en plan där gatorna blir smalare och minskas, endast Fredsgatan behåller sin ursprungliga bredd, vilket påverkar tomternas utrymme och en förgårdsmark bildas. Området präglas av trähusbebyggelse av både huvudbyggnader och gårdshus på flertalet tomter där.
Kulturhistoriskt intressanta miljöer
Entréerna är vända mot gården. Gårdshus är belägna inne på gården och ljusa trästaket binder samman huvudbyggnader och fastigheter med varandra.
Udden har bebyggts med senare villor uppförda i exempelvis tegel och från 1940-talet och 2000-talet. De många olika byggnaderna ska dock ses tillsammans då det också visar områdets framväxt och förutsättningar i ett samhälle.
Bevarandemotivering
Villabebyggelsen på udden har ett högt byggnadshistoriskt värde då byggnaderna speglar olika tidsperioder men utgör tillsammans ett kontinuerligt användande som trädgårdsstad. Det kvalitativa gröna området binds samman längs hela västra delen av stadskärnan. Därför är också själva växtligheten och värdefulla träd av betydelse för gaturummen samt för de allmänna platserna i området.
Det är den småskaliga bebyggelsen i form av en- till tvåfamiljshus. Låga volymer. Likartad färgsättning. Träpanel är vanligast förekommande men även puts och tegel används som fasadmaterial.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1930-1950-talet
Struktur bebyggelsemiljö: Stadsmiljö-urbant, flerfamiljshus
Bebyggelsens/byggnadens karaktär: Högt, 3-4 våningar
Relation till omgivningen: Entré mot gården, öppen gårdstyp
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
Ett större område där kvarteren nästan fått vara opåverkade. Byggnaderna har en tidstypisk placering där smalhusen ligger antingen på rad eller sitter ihop med förskjuten huskropp. De är alla putsade i olika kulör med kvadratiska fönster och bevarade portar. Butikernas placering i.
Kulturhistoriskt intressanta miljöer
Byggnadernas kortändar lever fortfarande än idag dock med ändrat utbud. De har i sin helhet fått behålla sin karaktär och området är påtagligt bevarad med en förortskaraktär från 1950-talet.
Det är de sex punkthusen i mitten av Malmbanan som under 1990-talet tilläggsisolerats och förändrats i karaktären, trots det kan vissa detaljer med känsla från 50-talet ses på fasaderna. Längs vattnet växer träd och buskar och en liten strand finns också här med en enkel lekplats intill. Det är enkelt att ta sig runt det lugna grönområdet på den grusade gångvägen. Många vistas dagligen här där möjligheten till rekreation finns i de boendes direkta närhet.
Bevarandemotivering
Ett större område. Med lugna grönområden och luftig, tidstypisk byggnadskaraktär är det en påtagligt bevarad, hel miljö av en förort från 1950-talet. En homogen miljö där dess kulturella egenart bör bevaras. Det är ett större område där det inte är varje enskild detalj som utgör bevarandevärdet utan de gemensamma detaljer och arkitektoniska drag för alla byggnader.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1930-1950-talet
Struktur bebyggelsemiljö: Stadsmiljö-urbant, flerfamiljshus
Bebyggelsens/byggnadens karaktär: Högt, 3 våningar
Relation till omgivningen: Entré mot gården, öppen gårdstyp
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
Ett större område med tidiga modernistiska arkitekturdrag från omkring 1950-talet. I området ingår 13 byggnader varav 1 skola (Örnen 7), 2 butikslokaler och 1 verkstadslokal. Under 1950-talet lades en stadsplan som påverkade Luleå stad och dess kvarter. Miljön som beskrivs här har attribut som minner om och speglar ett utsnitt av den tidens förortssamhälle vilket bidrar till ett samhällshistoriskt värde. Husen har en tidstypisk karaktär, byggda som smalhus med tegelfasader och låglutande
Kulturhistoriskt intressanta miljöer
Byggnadernas trapphus är alla markerade i fasaden på något sätt exempelvis med indrag och en avvikande form av fönstren. Fönstren har olika storlekar, övervägande är kvadratiska med vädringsfönster, de flesta är dock utbytta. Balkongerna under den här tiden kunde vara utanpåliggande med järnräcke eller en korrugerad plåt. Alternativt är balkongerna indragna i fasaden.
Tegelbyggnaderna i kvarteret Höken är de som håller bäst bevarandestatus. Flera anmärkningsvärda och tidstypiska detaljer finns i de flesta byggnader exempelvis har många hus kvar en synlig takfot i trä. Det finns också flera dörrar med träpanel i original, trappor, skoskrapor, järnräcken och handledare. Flera av entréerna har fått en annan karaktär beroende framför allt på tilläggsisolering och byte av fasadmaterial exempelvis plåt. Portarna har bytts ut i husen men flera originallampor i entréerna finns kvar.
Under den här perioden skulle gårdarna utformas med variation och vara luftiga med plats för rekreation och lek. I detta område finns flera träd och växter av olika art och några av gårdarna har kvar sin lummiga växtlighet. Här finns också stenmurar och trappor som kompenserar för bibehållna marknivåer.
De två butikslokalerna i området har olika men tidstypisk utformning där den ena har en större volym med skyltfönster mot gatan, den andra ligger i källarplan. Områdets skola har förändrats med senare tillbyggnader, flera entréer är dock i original.
Bevarandemotivering
Den större miljön inrymmer flera kvarter längs Repslagargatan med byggnader från tiden 1940-1950-talet. Flera av byggnaderna har kvar sin ursprungliga karaktär och några har förändrats helt. Trots förändring finns flera komponenter och detaljer som härleder till byggnadsperioden. Byggnaderna har rena former och proportioner, låga höjder och luftig byggnadsplacering vilket är tidstypiskt. Den sammantaget upplevda bebyggelsen utgör ett samhällshistoriskt värde där skola, verksamheter och bostäder ingår.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1940-1950-talet
Struktur bebyggelsemiljö: Stadsmiljö-urbant, flerfamiljshus
Bebyggelsens/byggnadens karaktär: Högt, 4 våningar
Relation till omgivningen: Entré mot gatan, öppen gårdstyp
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
Flera av kvarteren i Luleå planerades efter den generalstadsplan som lades under tidigt 1950-tal så även kvarteret Ankan. Kvarteret är byggt med tidstypiska arkitektoniska stilideal där volymer, proportioner tegelfasader och flertalet detaljer bevarade. Trots att fasaderna längs södra hamn förändrats är det ett bra exempel på 1950-talets stadsplanering hur husen förlades i kvarteret och med volymförskjutning längs gata. I kvarteret är det inte varje enskild detalj som utgör det kulturhistoriska värdet utan de gemensamma detaljerna och arkitektoniska drag för alla byggnader.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1887-1920-talet
Struktur bebyggelsemiljö: Tidig stadsmiljö med småhus/villa, flerfamiljshus
Bebyggelsens/byggnadens karaktär: Lågt, 2 våningar
Relation till omgivningen: Entré mot gården, öppen gårdstyp.
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
De samlade byggnaderna på fastigheterna är lika till utformning, material och färgsättning. De vittnar om det traditionella hantverket och byggnadssättet typiskt för träarkitekturen i Luleå omkring 1900-talet. Sockeln är rustik och tung med sina stora stenblock. I källarsockeln finns också fönster och luckor för uppvärmningsmaterial. Fasadens träpanel är utförd i både stående och liggande panel. Fasadkaraktären är symmetrisk där fönsteraxeln är tydlig. Våningarnas fönster har olika omfattningar med profiler i överstyckena. Alla byggnadernas fönster är i trä. Byggnaderna har sadeltak med bandtäckt plåt. På gården finns ett stall och en utbyggnad, magasin med lastkaj som visar på en äldre verksamhet. Idag används alltjämt byggnaderna till bostäder samt verksamhet för åkeri vilket bidrar till att miljön hålls levande.
Bevarandemotivering
En hel miljö som vittnar om en äldre verksamhet och som brukas än idag. Alla byggnader har samma material, färgsättning och uttryck vilket ger en märkbart sammanhållen karaktär. Byggnaderna är en rest av ett samhälle från sekelskiftet 1900 där omgivande kvarteren har kommit att starkt omgestaltas. Byggnaderna är miljöskapande, arkitekturhistoriskt intressanta och berättar mycket om samhället under vilken tid de blomstrade.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1980-1990-talet
Struktur bebyggelsemiljö: Stadsmiljö-urbant, flerfamiljshus
Bebyggelsens/byggnadens karaktär:Högt, 4-5 våningar
Relation till omgivningen: Entré mot gården, öppen gårdstyp
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
Kvarter med 1980–90-tals karaktär som ett miniatyrsamhälle ligger byggnaderna halvslutna mot staden och öppnas upp mer mot vattnet. Med inglasade partier, synliga konstruktioner och färgglada betongelement, stora inglasade balkonger, pelare och färgade geometriska ytor är detta exempel på postmodernism.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1960-1970-talet
Struktur bebyggelsemiljö: Stadsmiljö-urbant, flerfamiljshus
Bebyggelsens/byggnadens karaktär: Högt, 7 våningar
Relation till omgivningen: Entré mot gården, öppen gårdstyp
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
De fyra sjuvåningshusen i röd plåt har alla samma karaktär. Långa huskroppar med plana tak och kvadratiska fönster. Utformningen på plåten gör att byggnaderna får en horisontell fasadkaraktär som bryts av de indragna balkongerna. Kvarteret är exempel på det storskaliga byggandet som var en högaktuell samhällsfråga vid tiden och som skulle ge fler bostäder på kort tid. Husen är enkla i sin utformning och gårdsmiljön har fått en mer friare växlighet och utformning.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1887-1920-talet
Struktur bebyggelsemiljö: Villaområde med småhus/villa, flerfamiljshus
Bebyggelsens/byggnadens karaktär: Lågt, 2 våningar
Relation till omgivningen: Entré mot gården, öppen gårdstyp
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
Byggnaderna är något olika men byggda kring sekelskiftet 1900. Karaktären här är liggande fasad med träpanel, sadeltak eller valmat tak som också är branta. De har också stensockel med källarfönster. Fasaderna har listverk som kan vara profilerad, trädetaljer och artikuleringar kring fönster, dörrar och profilerade taksparrar. Fönstren är stående i trä med korsande mitt och tvärpost. De övre bågarnas fönster är spröjsade. Utkragande, skorstenar. Takkupor, burspråk och verandor med lövsågade trädetaljer och räcken. Det unika är att byggnaderna fått stå kvar i en i övrigt förändrad kvartersmiljö. De ligger mitt emot varandra på förgårdsmark i ett litet gatu-utsnitt där också växtlighet finns, exempelvis träd, buskar och blomplanteringar som bidrar till karaktären. Trots att flera av husen förändrats har de fortfarande behållit en helhetskaraktär som sekelskifteshus.
Bevarandemotivering
I ett litet gatu-utsnitt ligger byggnaderna kvar i en i övrigt förändrad kvartersmiljö. De är rester från 1900-talets villaträdgårdskvarter. Trots att flera av husen förändrats har de en helhetskaraktär som sekelskifteshus och flera äldre träd står kvar.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1887-1940-talet
Struktur bebyggelsemiljö: Villaområde med småhus/villa, flerfamiljshus
Bebyggelsens/byggnadens karaktär: Lågt, 1-3 våningar
Relation till omgivningen: Entré mot gården, förgård och entré mot gatan, öppen gårdstyp.
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
Östermalms och Charlottendals karaktär är sekelskiftets villaträdgårdsstad med höga natur- och kulturvärden och planerades i slutet på 1800-talet. Flera kvarter är skyddade miljöer med kulturmiljövärden. Träd och växtlighet i området bidrar till den trivsamma miljön och ger siktlinjerna djupverkan och textur. När området delades av järnvägsrälsen i slutet av 1800-talet var de båda områdena på väg att bebyggas men fortfarande under 1890-talets slut var där ett fåtal hus. Tjugo år senare hade byggandet tagit fart när egnahemslånen möjliggjorde finansieringen. Omkring 1920-talet var det endast kvarteren längst norrut i Östermalms yttre område som fortfarande var obebyggda. Sekelskiftets byggnader i området har träfasad med branta valmade tak.
Stensockel och källarfönster. Fönstren har antingen korspost eller mittpost och är spröjsade. Nya hus har tillkommit i området med sin tids arkitekturprägel. Även ombyggnader av sekelskifteshusen har bidragit till en förändrad karaktär när senare material och metoder använts.
Bevarandemotivering
Området karaktäriseras av sekelskifteshusen och dess gröna miljö. Villabebyggelsen har ett högt byggnadshistoriskt värde då byggnaderna speglar olika tidsperioder men utgör tillsammans ett kontinuerligt användande som trädgårdsstad. Därför är också själva växtligheten och värdefulla träd av betydelse för gaturummen samt för de allmänna platserna i området.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1887-1920-talet
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
Här finns järnvägsstationen som utgör en symbol för Luleås samhällsutveckling genom malmbanans tillblivelse. Stationen var varje stads stolthet och den första resanden mötte. Stationshuset och dess närmiljö har förändrats med tiden men äldre träd och en parkkaraktär finns kvar idag. Stationshuset invigdes 1884 och byggdes i nationalromantisk stil.
Bevarandemotivering
Samhällsvärdet med järnvägen som samlingspunkt och symbol för resande och utveckling är en viktig kulturhistorisk aspekt. Stationsområdets gröna kvalitativa område binds samman med Floras kulle och betydelsen dem emellan ger en kulturhistorisk mening då de båda parkområdena funnits under lång tid. Därför är också själva växtligheten och värdefulla träd av betydelse för gaturummen samt för de allmänna platserna i området och ger en identitet för platsen och miljöskapande värden. Närliggande gator som exempelvis Prästgatan har hus i sin gestaltning och utryck med höjder, volymer och fasadmaterial visar på sambandet med betydelsen av stationen och dess utbyggnad. Dess byggnader och miljöer är särskilt känsliga för förändring och kräver höga krav på gestaltning vid förändring eller för tillkommande byggnader.
Fakta
Byggt under tidsperioden: 1887-1920-talet, nyare bebyggelse 1980-1990-talet
Struktur bebyggelsemiljö: Småhus/villa mindre flerfamiljshus
Bebyggelsens/byggnadens karaktär: Lågt och öppet
Relation till omgivningen: Entréer mot gården
Miljöbeskrivning och byggnadskaraktärer
Kvarteret Skatan har en sammanhållen miljö där några av byggnaderna kan ha konstruktionsrester från 1700-talet. De äldsta husen i kvarteret är låga envåningshus, små i volymen och där materialen försökts hålla en äldre tradition i byggnadsdelar. Flera äldre hus har blivit flyttade till kvarteret men haft en annan ursprunglig plats. När man valde att bygga till hus i detta kvarter i slutet av 1980-talet valde man att använda material och uttryck som skulle passa in i den äldre karaktär som området skulle ha, detta resulterade i så kallade pastischbyggnader vilka i sig är barn av sin tid.
Bevarandemotivering
Se ”Kvarteret Skatan - Kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Beskrivningskatalog” under V:\SBF\Gemensam\Kulturmiljö inv 2015_2016\Äldre inventeringar
Sidan uppdaterades den 13 april 2023